Nu var det dags för den efterlängtade avslutande omgången i SM-serien då placeringarna etta – tvåa – trea skulle klarna, vilket i sin tur skulle avgöra semifinalerna samt vem som skulle få fördelen av hemmaplan för andra finalmatchen.
Allsvenskan började bra med sex jämna matcher på tre omgångar och alla
möjligheter öppna inför slutspelet. Men det började finnas antydningar om att
vissa av de fyra lagen hade varierande djup i spelarstyrkan och att det skulle
ge utslag inför slutspelet. Exiles hade dessförinnan vunnit SM för Sjumanna och
flera av deras mest erfarna spelare hade fått ta ledigt inför Allsvenskan.
Allt detta började klarna i fjärde omgången då Exiles, som tidigt fått ett
slarvigt oavgjort mot Hammarby, ställde upp med ett betydligt bättre lag mot
Hammarby som fattades spelare och en stark bänk. Det blev 61 – 8 till Exiles
medan obesegrade Troján förlorade knappt till Enköping. Jag skrev redan då att
jag tvivlade på om Hammarby skulle göra comeback mot Enköping och mycket
riktigt ställde de upp med ett par tre reserver och avsaknad av flera
nyckelspelare. Utfallet blev 53 – 6 till Enköping. Samtidigt tog Exiles emot
Troján som led av både skador och sjukdom och knappt kunde få 15 man på plan på
slutet. Exiles körde över dem i andra halvlek och vann 53 – 14.
Och nu kom vi till helgens omgång. Jag börjar med den bedrövliga matchen.
Så snart jag såg Hammarbys laguppställning insåg jag att säsongen var avslutad.
De hade 16 man angivna inkl. deras styrelseordförande som hade slutat spela för
flera år sedan och dessutom visade det sig att av de återstående 15 en hade
lånats från Exiles. De slutade med 12 – 13 spelare och förlorade 77 – 0.
Den andra matchen hade två lag som ställde upp för att vinna serien. Exiles
hade tidigare vunnit en konstig match där Enköping ett tag ledde 19 – 5, men nu
var Exiles betydligt starkare. Ställde man spelare mot spelare var Exiles i
många avseenden bättre, men glappet blev mycket markant när man jämförde
bänkarna. Enköping hade mest ungdomar, Exiles mest landslagsspelare. Exiles
började bra och såg ut som om de skulle köra över hemmalaget. Men Enköping höll
emot arbetade sig uppåt och kom inom räckhåll för att slå in två straffsparkar.
Trycket blev dock för hårt till sist och Exiles noterades för tre mål och två
straffsparkar och ledning 27 – 6 i halvtid.
Efter pausen kom Enköping tillbaka men spelet förhöll sig till mittfältet.
Sedan fick Exiles en lång serie straffsparkar emot sig som utifrån ställningar
nära mållinjen gav tre försök och 17
poäng till motståndarna.. Ett av försöken på längre håll där Robin plockade upp
bollen då någon höll på att få ett gult kort och sprang ohotad 60 m. Nu stod
det 27 – 23 till Exiles med 15 minuter kvar. Då upptäckte Enköping att de inte
hade några pelare kvar; de begärde och fick ”uncontested scrums” för resten av
matchen. De hade gått snabbt bakåt from första klungan och var helt slutkörda.
Men de hade angett 8 reserver, vilket förutsätter att de har minst 6 spelare
som skall ingå i första ledet. Inte livsavgörande, men de fick en liten fördel under
dessa 15 minuter. Lyckligtvis var de aldrig i närheten av att gå upp i ledningen
och det var Exiles som lade till 13 poäng mot slutet för att ge slutresultatet
40 – 23.
Jag tycker att Imran som domare skötte matchen bra. Inte för många straffar och överläggningar samt ett spel som flöt.
Enköping har en bra uppsättning yngre spelare men det var nog veteranen Tim
J. som var farligast i anfall.
Sean Burke var som vanligt outstanding i flera avseenden: anfall, tackling,
inkasten, nedplockning från utsparkar. Men man of the match måste vara Exiles georgiske
uthalv Ushangi M. som gjorde den mycket ovanliga bragden att göra poäng på
samtliga fyra sätt, dvs försök, dropgoal, målspark, straffspark. Han sprang 80
m. för att göra försök, slog in två dropgoals (en med höger och en med vänster
fot), fyra målsparkar och två straffsparkar; 8 sparkar av 8 möjliga, flera från
sidlinjerna. En otrolig prestation!
Nu är det dags för semifinalerna: Exiles vann serien och spelar hemma mot
fyran Hammarby. Troján kom tvåa och spelar hemma mot trean Enköping.
Jag vågar påstå att Exiles slår Hammarby och spelar andra finalen i Stockholm
om tre veckor. Det blir den 20:e finalen i rad för Exiles. Vilka de spelar emot
i finalerna vet jag inte. Semifinalen i Norrköping nästa vecka kan bli en rätt
spännande affär.