Rugby in Sweden and Europe

Thoughts on rugby from Hunter Mabon Senior

Medals decided at halfway, but who will get which?

There has certainly been plenty of debate about the demands of the Super Allsvenskan but it cannot be denied that at the halfway stage this has been the most exciting championship for years. With six rounds played the top three teams have each won four games and lost two with the bonus points system giving Pingvin 21 points, Enköping and Exiles 19 points each. Troján started off not badly but injuries and lack of commitment have seen them amass six defeats and only two points. This with almost the same squad as gave them silver medals in the last two years. The other three teams have also had injuries and other minor crises but have had the strength in depth to keep going. At least so far, with six tough games in eight weeks to go.

The two games yesterday were vastly different. Superficially, Enköping beat Pingvin comfortably at home, 31 – 7, but the score did not reflect the closeness of the game. Enköping got off to a great start against a very tentative Pingvin and were three tries and 24 – 0 up after 16”. Both teams then went for it hammer and tongs but it was 52” before Pingvin pulled it back to 24 – 7. On they went until Tim bullocked his way over for a second and bonus point try on 63”. Thereafter it was mainly Pingvin with seven Georgians on the field who pressed, but Enköping stood firm. This was probably the best game of the season so far, among a number which have been less than inspiring.

Exiles´ match at home to Troján was unfortunately one of the less inspiring ones. Troján turned up with 15 players but scored after a minute and were still ahead with 20 minutes to go. By this time they were down to 13 men and 12 by the last minute. Exiles finally got their act together, albeit with a couple of extra men, and scored six goals to win 73 – 36. Exiles are still fielding an A/B team and will have to raise their game to retain their title. Some positive signs in the last 20” but rugby games last 80” not the 40” or so we´ve seen from Exiles so far this season.    

Half way and all to play for!

After avoiding Covid for 2 ½ years my wife and I caught a mild version and had to stay in quarantine in Italy for a week. So no great desire to write about week 5 of the Super Series, especially after Exiles for the second week in a row made a complete mess of their game. When I saw the Pingvin team coming up to play us on week 5 my immediate assumption was that this was a pretty poor team and that Exiles would win comfortably. Pingvin had two good players red-carded and rumours that a few Georgians did not wish to travel seemed to be confirmed. After 20 minutes Exiles had scored three tries and were leading 17 – 0. From our vantage point in Italy we relaxed and expected an easy win. In actual fact, despite a fairly strong team Exiles added no more points for the next 60 minutes, conceded two goals and a penalty and watched as James Campbell dropped a goal with a minute to go to win 20 – 17. Exiles rushed down the field and were given a penalty 7 meters in front of the posts. Instead of taking the draw Exiles ran aimlessly and gave away a penalty a yard from the line. An outstanding achievement by Pingvin who lost 4 – 5 players to injury but never gave up. If Pingvin win the title and Exiles lose it, this is the match they will both point to as decisive. A second poor display in a row by Exiles who must take 5 points from Troján in round 6.

Turning  to the half-way house, Pingvin make another trip up North to Enköping who won a five-pointer in round 5 down in Norrköping. The standings after 5 rounds are now Pingvin 21, Enköping and Exiles 14 with Troján out the picture on 1 point. A win for Pingvin would start to make them look like favourites while a win for the two teams on 14 points would keep the top three teams within 2 – 3 points and all to play for.

The big game is obviously in Enköping which let´s hope attracts a decent crowd. Enköping have Cameron King back again, now as captain, and he and Oscar Proos will be facing the top class pairing of Honou and Mamulashvili who will be moving up to replace James Campbell, perhaps having a well-earned rest from last week´s endeavours. Bebiashvili who got the decisive try against Exiles last week is also now a starter on the wing. The red-carded hooker Margalatvili returns this week and will be looking to repeat his try-scoring feats of previous rounds. Oscar Larsson is still banned and a couple of good Georgians still seem to be missing. Pingvin is, I  would say, only marginally better than the one against Exiles, but they managed to get away with four points from that one.

Enköping are a bit short in the forwards, missing Elias Granath, but are close to full strength in the backs. I can see this going either way although for obvious Exiles´ reasons I´d like to see the old-timers in the Enköping backs pull it off.

Exiles are not quite getting it right this season, although it didn´t help that they lost six first team players in match 2, only one of whom Ian Gowland has returned. Four of those injured in that match had a total of nearly 50 SM-titles which I quite a volume of competence. Exiles has a strong back division on show and a solid pack including a couple of 2 meter Mabons.

Troján are obviously struggling at present with not too much of a bench. Melander is turning out again, this time at full back and Sami Paulsson continues in the centre. Any less than a five-pointer for Exiles would have to be classed as a catastrophe, but after the last couple of weeks, who knows?

Kampen fortsätter

Det fastställdes redan innan att Superallsvenskan skulle vara ett uthållighetsprov och detta har bekräftats med råge. Redan efter tre omgångar och SM-sjumanna gick åtminstone Troján på knäna medan Exiles hade halva A-laget skadat. Det var kanske ingen tillfällighet att dessa två förlorade. Troján kämpade modigt och jämnt i 60 minuter men med bara 18 spelare, av vilka 7 kom från farmarlaget Kalmar Södra, orkade de inte fullfölja. Exiles hade visserligen många reserver men spelade ändå som om de till sist skulle vinna men visade ingen gnista alls mot Enköping.

Nu efter en tredjedel av turneringen verkar Troján vara avhängd medan de tre återstående kämpar fortfarande om titeln. Men det är många gropar kvar. Många av skadorna är långsiktiga och det är tveksamma om det blir så många mirakelåterkomster till hösten.

Pingvin kan vara nöjd med sin säsong hittills. En serieledning på 17 poäng med 20 – 13 i försök på fyra matcher ser bra ut även om det innehöll en förlust på hemmaplan mot Exiles. Men nu kommer den riktiga prövostunden; fyra bortamatcher i rad, alla långa sträckor, inkl två mot regerande mästarna Exiles. Detta är en orimlig schemaläggning som skulle kunna knäcka vilket lag som helst. Men det är bara en av många orimligheter som vårt helt inkompetenta Rugbyförbund gjort sig skyldigt till i år. En normal prognos, bortsett från skador, är att Pingvin i första hand skulle vinna en av dessa fyra matcher, de är ju kända för att inte vara så starka på bortaplan.

Det andra bekymret för Pingvin är deras giorgier. Flera av dem är duktiga spelare men deras disciplin är bedrövlig. På fyra matcher har de fått 5 gula kort och ett rött. Det röda kortet fick kratsaren Margalitvishi som gjorde fem försök på de tre första matcherna men som försvann efter 20 minuter i den fjärde. Han är nu borta i veckans match mot Exiles. Georgierna bor i Helsingborg som är 10 mil till Trelleborg och det kan inte vara lätt att vara tränare på de villkoren. Några av de bättre giorgierna har suttit på bänken de två senaste matcherna, men de har kommit raskt tillbaka i andra halvlek när laget hade problem. Även hoppexperten Oscar Larsson är också avstängd i helgen, vilket kan ge problem vid inkasten.

I skrivande stund har Exiles fastställt sitt lag, och de har 5 – 6 förstärkningar jämfört med förlusten mot Enköping. Exiles förlorade den matchen efter en enastående uppsättning misstag och avsaknad av vilja och åtgärder för att avhjälpa dessa. Vi får se hur starka Pingvin är i sitt första framträdande på Gubbängen och hur angelägna Exiles är att behålla sin titel för 11:e året i rad.

Det är svårt att förutsäga resultatet i den andra matchen i Superserien. Alex Melander gör oväntad comeback i center tillsammans med Sami Paulsson och flera andra reguljära spelare är tillbaka vilket ger Troján ett betydligt starkare lag än mot Pingvin. Christopher Nilsérius är dock avstängd efter incidenten där han stämplades grovt av Oscar Larsson. Att ge igen är aldrig en bra idé, även om man tycker synd om Christopher i det här fallet. Sidgwick sitter oväntat på bänken, kanske en mindre skada, men nu är det bara två spelare från farmarlaget som finns bland de 19 angivna.

Enköping har haft ett relativt stabilt lag hittills i år och halvbackskombinationen Oskar Proos och Cameron King var ett klart lyft omgången innan. King är dock inte med denna gång, en klar försvagning. Troján har klart starkare backar nu och de har fått tillbaka några av sina tunga forwards. Det är last-chance saloon för de två senaste årens silvermedaljörer från Norrköping och det kan skapa en drivkraft som kanske ger Enköping problem.

Full omgång i Allsvenskan där Göteborgslagen åker ned till Skåne och antagligen hämtar poäng från Malmö and Lugi. Spartacus har förvisso ambition men matcherna i SM-sjumanna tydde på att de har en bit kvar till Superserien. Erikslund har visat sig vara bättre än de tre andra lagen i Norra Allsvenskan men även här är glappet stort till den högsta nivån. Täbylaget åker upp till Uppsala och bör kunna förlänga sin segersvit. Hemmaplan för båda lagen i Stockholm då Hammarby tar emot Exiles B. Exiles vann första matchen men mitt i sommaren är det inte så lätt att få ihop ett starkt B-lag. Det är inte otänkbart att Hammarby vinner sin första match för säsongen.                                  

Poor rugby weekend

I wrote in my blog before this week´s games that a lot of teams were troubled by injury. I didn´t say that having one league game in the middle of a nine week holiday period was not a good idea, though this seems to have been at least as important. Many of the players in the Super Series on Saturday didn´t seem fit, motivated or involved and their performance was thereafter. Having watched both the games I would say the worst four teams of the season were on show. I said earlier that Exiles had the best in depth squad in the tournament but you wouldn´t have thought that if you´d seen them this weekend. This was the worst Exiles´ team I have seen in decades. They dropped scoring passes, dropping scoring tries over the line, kicked the ball straight out all three times when kicking for the corner, failed to take more than the odd lineouts (although the referee failed to react to the ball being knocked out of their hands) and only just held their own against a pack which they had running backwards previously. They moved slowly towards their many penalties, kicked aimlessly to touch and lost much of the lineouts, had no set penalty moves and failed to challenge the line despite having two of the most powerful runners in the business. They got to 14 – 21 in their deficit but continued with very poor play and finally lost 14 – 24. They won the penalty count 14 – 5 against a team whose backs were offside the whole game and didn´t attempt to kick penalties from any of the eight which were in the opposition 22.

Enköping are a pretty modest team this year, although they had a decent half-back combination and they strode through several times against a minimal defence. They had at least a semblance of a team, which was more than Exiles had on offer. Full marks to Dustin though for his efforts. The streaming functioned well until the last ten minutes and the clock seemed to miss out five of the last ten minutes to cut the game short. You win some you lose some.

The game in the South was not much better. I don´t think Troján reported their team in advance and one could easily understand why. Nockmar, Zelmer and Sami Paulsson were all missing from the pack and the backs were very weak. Despite this they still lead at half time and it was only when the Georgian bench came on for Pingvin that they managed to pull away. Pretty desperate stuff.

A good day for Pingvin and Enköping, the points are now Pingvin 17, Exiles 13, Enköping 9 and Troján 1. Best if we all forget this weekend and concentrate on the hopefully eight tough games in the autumn.

To all our rugby-playing Georgian friends in Sweden, congratulations on the national team win today against Italy by 28 – 19. Three tries to one in a wonderful new stadium in Tbilisi.

Back to the grindstone

4 th round of the Super Series and as always a lot to play for. Points at the moment: Exiles 13, Pingvin 12, Enköping 5 and Troján 1. All six of the games have been pretty close so far and the points do not really reflect the differences in quality among the teams. Exiles have played and won all three of their games, all played away for scheduling reasons and now play all the others at home, taking us up to the half-way mark in the Championship. This week Exiles receive Enköping while Troján travel down to Pingvin. The forecast that injuries could play an important part in this demanding Championship seems also to be correct, all four of the participating teams have key players injured, some of them long-term. But that´s the way things go nowadays, with rugby changing from a contact to a collision sport. To name but a few, the brothers Alex and Dennis Melander, Sweden´s two fastest sprinters, are both out for a spell. Several of the Exiles´ stars of a few years ago, still very competitive, are also struggling and a number of the Troján backs plus utility man Sami Paulsson have also missed games. Enköping´s best import, Cameron King, has not been seen for a while and perhaps the worst injury, entirely accidental, was sustained by Pingvin´s Nathaniel Cickovski with a jaw broken in two places. Let´s hope the numbers do not continue to mount up at the present rate.

Exiles will not be fielding their strongest team against Enköping on Saturday, but they are the only club regularly fielding two teams every week and have probably the greatest strength in depth of the four clubs. They reckon they have about 30 players who can turn out for the Firsts without substantially reducing the quality of the squad. Enköping have a big pack with a decent lineout, but they have been pushed around in the set pieces for most of the season and that could well be the case this week as well. In their backs Oskar Proos returns after suspension but Tim J. will be missing due to a family celebration. The other key player, Robin F. seemed to be nursing an injury at the Sevens last week; without him in good shape their backs will be struggling, although King is down to return. I don´t normally bet against Enköping but I think Exiles will be too strong for them on Saturday.

The other match presents several similar question marks. Star try-scorer for Troján Alex M. is missing, but on the other wing Setanta Macaodha showed that he is also an exciting runner. Sami P. looks set to stay at standoff and they will probably have 3-4 reinforcements from Kalmar Södra. Troján played pretty well last week with Jonas Zengler going from strength to strength and this could be a very tight game. There is supposed to be an agreement that all four clubs will field their teams on Thursday evening, but this isn´t always done. Early on Saturday morning I still don´t know who Troján are fielding.

Pingvin play their cards pretty close to their chest. In their first two games it was their 6-7 Georgians who dominated but in their third match against Enköping they “only” had four starting Georgians including one back. Admittedly they had three more on the bench but none of the seven scored any of Pingvin´s five tries. In the first two games they scored 7 of the 9 tries. Make what you will of that. This week there are only two front row Georgians starting but there are three more including two good backs on the bench.  Troján shaped up well in the Sevens last week as mentioned and I´d like to see them spring a surprise and take the  points. It´s not quite clear what is happening in Pingvin, they are starting with a very young back division and this game could go either way.

This is a decisive weekend. If Troján and Enköping lose they will be around 15 and 10 points respectively behind the leaders with 30 odd points to play for. If they win, all four teams will be fairly close together before the summer break.  

.

SM-sjumanna med positiva och negativa inslag

Som helhet var SM-sjumanna i Linköping en klar succé. Arrangemanget var utmärkt, spelplanen, domarna, kommentatorn även prisutdelningen var också bra. Vad var det då som inte fungerade bra? Jo, den totala inkompetens som Rugbyförbundet redovisade under flera veckor avseende frågor av central betydelse. Här några exempel:

Exiles insåg tidigt att den nya Superserien skulle vara krävande och de meddelade SRF att de inte skulle delta i SM-sjumanna om det innebar att de fick spela flera omgångar för att få ned antalet deltagande lag från 9-10 till 8. Generalsekreteraren svarade att det var ett krav från Riksidrottsförbundet (RIF) att inte fler än 8 lag fick delta under SM-veckan. Exiles skrev till RIF och fastställde att detta var nonsens. Till sist blev det en direktfinal med nio lag på såväl dam- som herrsidan. Schemat ändrades så många gånger att Exiles i onödan fick beställa en extra hotellnatt för 32 personer, kostnad c:a 15.000:-. Spelschemat till sist blev horribelt med spelperioden ibland upp till 7 timmar för tre matcher. Viloperioderna varierade oerhört till gagn/förfång för olika lag och med risk för spelarnas hälsa och välbefinnande. Exiles fick t ex 35” mellan semifinal och final. De spelade fyra matcher före finalen och Enköping fem; det var rätt uppenbart att Enköpingsspelarna var slutkörda innan de kom in på finalspelplan.

SRF har en arvoderad generalsekreterare som inte kan skriva formellt riktig svenska. Därför har de också en (icke-arvoderad ?) sekreterare som kan skriva svenska. Hans förmåga att tolka skrivna regler kan emellertid diskuteras. Han har retat gallfeber på Exiles och andra klubbar m a p hans benägenhet att göra orimliga tolkningar av relativt entydiga klausuler. Det skall vara fritt fram för besökande studenter att spela rugby i Sverige. Men hans märkliga tolkning av reglerna innebar att 4-5 stycken inte fick spela en enda match i Sverige i år.

Specifikt när det gäller sjumanna tolkade han reglerna om farmarlag på så sätt att Troján och Kalmar Södra diskades. Troján blev upprörda, klagade på beslutet hos RIF och, icke oväntat, vann. Därav det faktum att de fick mindre än 24 timmar på sig att plocka ihop ett damlag med ytterligare åtföljande schemaändringar. Det kan inte fortsätta på det här sättet.

Låt oss nu vända oss till ett betydligt trevligare ämne, rugbyn. Jag börjar med damerna som jag tycker gjorde bra ifrån sig trots att nästan ingen av våra utländska landslagsspelare var på plats. Det var nog rätt klart att tre lag var ett strå vassare än det övriga: Pingvin, Vänersborg och Göteborg. Exiles, Trojan och Enköping låg en bit efter medan Hammarby, Södertälje och Malmö var nog svagast. Det var doch trevligt att se hur Hammarby och Södertälje hade gjort vissa framsteg. Enköping var i en tuffare grupp och klarade inte semi medan Exiles och Troján delade på andra plats i andra gruppen. Det blev till sist Troján som gick till semi tillsamman med de tre främsta, men där blev det stopp mot Göteborg. På Dag 1 såg det ut som om förra årets mästare, Pingvin, skulle blåsa igenom hela turneringen. De släppte inte igenom en enda poäng och verkade som om de hade minst tre spelare som var snabbare än alla andra. Men de gick bet på de mogna damerna från Vänersborg. Pingvin ledde 17 – 12 då två minuter återstod men motståndarna kämpade tillbaka gjorde försök och slog in sparken för att vinna 19 – 17. En mycket fin seger.

Göteborg klarade av Troján utan problem och då blev det final mot Vänersborg. En mycket tät match där landslagets Maja Meuller gav Vänersborg en 10 – 0 ledning före halvtid. Men Göteborg reducerade till 10 – 5 direkt efteråt och deras spelare insåg att de var minuter ifrån en oväntad titel. Med snart 50-åriga Dr ”Ullis” Hall i spetsen bombarderades Vänersborgs linje och vid minst fyra tillfällen var de centimeter ifrån. Men Vänersborg höll ut efter en heroisk insats och säkrade mästerskapet. En bra avslutning på en spännande turnering.

På herrsidan var det nog också tre grupper om tre. Först hade vi de tre superlagen Exiles, Troján och Enköping. Sedan hade vi de tre bästa Allsvenska lagen Spartacus, Göteborg och Erikslund och till sist hade vi blåbären Hammarby, Malmö och Vänersborg. Erikslund skrämde ett nonchalant Exiles och förlorade endast 10 – 15, men maktställningen återställdes då Exiles slog Spartacus och Hammarby med 41 – 0 resp. 51 – 0 för att vinna gruppen. Erikslund slocknade efter matchen mot Exiles, förlorade mot Spartacus och gick miste om en semifinalplats.

I andra gruppen vann Enköping relativt övertygande mot Troján som i sin tur slog Göteborg.

Det blev således Exiles som ställdes mot Troján medan Enköping tog emot Spartacus. Enköping vann lätt mot Spartacus och Exiles gick upp till en 19 – 5 ledning efter 11 minuter men en ny slarvig period gav Troján 17 – 19. Exiles samlade sig och gjorde nytt försök på 30 sekunder för att vinna 26 – 17. Sedan blev det den väntade finalen mellan Enköping och Exiles. Stockholmslaget var taggat från början, gav inte Enköping något större utrymme och vann 26 – 12. Efter skrämseln mot Erikslund i första matchen vann Exiles sina fyra matcher med 24 – 4 i försök och var aldrig hotade. En eloge till Merti Bast som gjorde 8 försök efter en dominerande insats. Troján och Enköping var svagare än förra året, Enköping verkade som sagt vara slutkörda i finalen och Exiles var i en klass för sig. Nu en omgång av den tuffa Superserien innan alla kan få en välbehövlig semester.               

Damerna klart godkända, herrarna räckte inte riktigt till

Jag började skriva denna blogg efter första omgången och då var min rubrik: ”Sjumannalagen en besvikelse”. Lyckligtvis väntade jag tills andra omgången var avslutad och då var min syn mera positiv, speciellt när det gäller damerna. Min tidiga negativa syn på damerna grundade sig på att de inte hade en riktig sprinter i laget; gång på gång hann de inte i kapp motståndarna som sprang ifrån när de skapade en lucka och samma motståndare hade inga problem att fånga in svenskorna när de bröt igenom. Våra damers uppbackning och off-loading var också svaga, de sprang ideligen rakt in i motståndarna, hamnade på marken och överlämnade oftast bollen. Svagt motstånd gav Sverige en enkel passage till semifinalen mot Portugal som avgjordes på slutet. Ena bristen var mest påfallande i matchen där Sverige spelade bra men låg under med 5 – 0. Två minuter kvar, Sverige bröt igenom och hade ett ohotat försprång på minst 5 meter. Försvaret hann dock i kapp bollbäraren innan hon nådde 22 m.-linjen och en minut senare i en liknande situationen kunde en portugisiska med lätthet springa ifrån och skapa en 10 – 0 seger.

Tjejerna hade lärt sin läxa till omgång 2 och visade upp ett klart bättre lag. Sprinters kan man inte trolla fram på en vecka men våra stora starka flickor som Minonna kunde springa hårt med besked, utföra tuffa tacklingar och inte minst backa upp bollbärarna. I motsvarande match om tredje plats omgång 2 kunde svenskorna köra över portugiserna och knipa en bronsmedalj. Med 30 poäng från de två omgångarna, lika många som Portugal, blev Sverige placerade fyra som helhet. Varför de missade en (delad) bronsmedalj förblir Rugby Europes lilla hemlighet, tillsammans med en stor samling obegripligheter som de gjort sig skyldiga till under årens lopp. Det gav emellertid två belöningar: en uppflyttning till Championshipnivå nästa år och en plats bland de 12 Europeiska länder som i juli slåss om fyra platser till sjumanna-VM i Cape Town den 9/11 september. Det senare kan nog bli en bro för mycket, men spelar de som de nu visat att de kan, kommer de inte att göra bort sig i Bucharest den 16/17 juli. En eloge till Sveriges lagkapten, Victoria Petersson, som jag tycker var genomgående bäst på plan.

Min ursprungliga besvikelse över herrlaget var dels vilka som hade tagits ut och hemlighetsmakeriet kring förberedelserna. Jag anser fortfarande att 4/5 av de uttagna inte var tillräckligt bra på denna nivå och det framgick tydligast av försvarsspelet där vi ideligen lämnade stora luckor mot rätt så enkla anfall. Det var också tråkigt att konstatera att många av dem som hade överlevt vårt lysande lag från mitten på tiotalet kanske spelade sin sista turnering. ”There´s no sense fighting time” som Don McLean sjunger någonstans och tyvärr börjar det blir dags för en förnyelse. Ett lysande undantag var den 37-åriga Matt Mitchell som inte fick så mycket speltid under första omgången men som startade varje match och stannade länge under omgång 2. Han visade sig vara Sveriges bäste spelare både i anfall och försvar och är fortfarande med hästlängder Sveriges bäste klunghalva. Familjen Melander delade på gracerna under de två dagarna. Alex började bra som vanligt men verkar lite bräcklig och spelade mindre på slutet. Brodern Dennis som fick mycket mera speltid dag 2 sprang ifrån alla som ytter och stod för minst 5 försök. Han lär ha ägnat sig mest åt sprintträning i våras och det märktes. Axel Kalling-Smith verkar ha lagt till lite muskel, vilket gör han ännu mera svårstoppad. Synd att han spelade mest i klungan men det var främst där Sverige hade sina brister.

Sverige spelade dock bättre under omgång 2 och skapade många bra försök. En snöplig förlust i sista matchen mot Croatien gav de bara en sjätte plats totalt, ett steg bättre än i omgång 1. När de stora länderna är borta nästa år bör vi satsa reellt på en uppflyttning.

En fjärdedel av Superserien avsluta

I

nför helgen fick jag skriva min blogg innan laguppställningarna hade redovisats. Dessa var av förklarliga skäl något försenade då samtliga lag var osäkra om vilka spelare som var i stånd att ställa upp. På fredag fick vi äntligen besked och bilden verkade vara ännu värre än vi hade anat.

Exiles fick byta ut sex redan kända skadade och lyckligtvis blev det inga fler. De har bra ersättare för alla och fortfarande en stark bänk. Men man kan inte förlora så många bra spelare utan att spelstyrkan något försämras.

För motståndarna, Troján, är situationen klart sämre. Vi trodde att Sami Paulsson och de två halvbackarna skulle vara borta; som nödlösning dyker dock Sami upp som uthalv. Men Troján är dessutom utan Jonas Zendler och Alex Melander deras bäste forward resp. back hittills under säsongen. Mycket har fått stuvas om i klungan och kedjan känner man knappt igen. Den tidigare prognosen om att Exiles skulle ha vunnit med lite marginal hade nog kvarstått efter dessa dråpslag.

Går vi till den andra matchen visste vi att Tim J. var avstängd och skotten Cameron King var tveksam. Och mycket riktigt saknades Kings namn. Dessutom saknades flankern Liam Ryderfeldt som haft en bra säsong hittills. Kedjan är svag men de har åtminstone Proos, Nylén och Fransson som ryggrad i backarna. Illavarslande är att de åker ned med fyra på bänken; en 19-åring och tre som är 31, 37 och 39 år gamla. Nykomlingarna i klungan kvarstår som något av en besvikelse och det känns som om Enköpingstruppen nu i helgen är bland de sämre på senare år.

Den slutgiltiga truppen från Pingvin bjöd också på en rad överraskningar. Andraledaren och inkastspecialisten Oscar Larsson var borta, han ersattes dock av återvändande Erik Sjöbeck. Men det hade skett en kraftig omstuvning av lagets många georgier. Bara en, den snabbe, ettrige yttern var borta men tre av de ordinarie hade flyttats till bänken och ersatts av andra georgier. Om detta var en följd av ett offentligt bråk mellan tränaren och en av de bättre georgierna i samband med förra veckans match vet jag inte. Men det får de reda ut själva.

Min tidigare prognos var att Pingvin skulle köra över Enköping i klungan och vinna lätt hade behövt modifieras något utifrån tecken på en Pingvinsk försvagning och viss oro i lägret. Men prognosen 4 – 5 poäng till Pingvin hade kvarstått.

Nåväl, nu har båda matcherna spelats och vi har facit på hand. Efter att ha tittat på båda två fick jag en känsla av att båda var något avslagna. Det hjälpte kanske inte Troján att flera spelare hade tre tuffa landskamper i bena innan Superserien startade. Mina prognoser slog in men matcherna var jämnare än jag hade trott. Utan tvekan spelade Troján bättre än beräknat. De pressade rätt mycket i början och Adam Kristersson som hade en bra match skapade ett fint första försök. Sami Paulsson som vi trodde var skadad hade en fin match som uthalv och Kalmargänget, med två försök av tre, lämnade som vanligt ett viktigt bidrag.

Exiles kom så småningom in i matchen men deras ledning 17 – 7 i halvtid avspeglade i viss mån Ushas förmäga att slå in sparkar från alla håll och kanter. Efter pausen var det Trojáns tur att utnyttja vinden, 5 – 0 i straffar, en briljant genomlöpning av fullbacken Setanta M. och en målspark från sidlinjen av Sami för att efter 50” leda med 21 – 20. Men då tog orken slut och Troján var aldrig mera inom Exiles 22m med bollen i hand. Exiles hade därefter ett visst övertag men kunde efter 60” bara notera 5 poäng till efter en bra kantlöpning av Dave Hill. Exiles pressade på slutet men en boll tappad över mållinjen innebar en 4 – 1 seger i stället för 5 – 0 till Exiles. Men jag tror inte att någon missunnade Troján sin poäng.  

Matchen i Trelleborg började också lite oväntat med hård press från Enköping som jag trodde skulle få problem. Pressen ledde visserligen till bara två straffar, Pingvin började ta över, ledde 17 – 6 efter en halvtimme, och såg ut att dra ifrån. Men Enköping samlade sig på nytt mot ett ganska svagt försvar och gick in till pausen med två försök och en 18 – 17 ledning.

Men även här tog orken slut och Pingvin kunde göra tre försök varav två från långt håll mot än en gång svagt försvar för att ta en ledning med 36 – 18 och en bonuspoäng. Enköping pressade på nytt de sista minuterna och Robin Fransson gick över i hörnet för att se det omvandlat till ett strafförsök. Intressant att notera att det var de svenska grabbarna som gjorde alla fem försök och inte som brukligt Pingvins georgier, som var färre och spelade en undanskymd roll.

Exiles har nu vunnit tre bortamatcher och leder med 13 poäng. Pingvin ligger en poäng efter med tre bonuspoäng och en förlust, Enköping har fortfarande 7 poäng och Troján hat fått sin första poäng. Ett litet glapp mellan de två ledande och de två övriga. Men nu får alla en månad för att hämta sig och att ta itu med de nio återstående omgångarna.    

Round 3 and the pressure is on.

Now it´s Enköping´s turn to take the long trip down to Skåne while Exiles go a quarter of the way, to Norrköping. After pushing themselves to their intellectual limits the SRF has finally got the correct points for the four “Superteams” after round 2: Exiles 9, Pingvin 7, Enköping 5 and Troján 0. I have a feeling round 3 will see the gap widening between the top two and the bottom two although I wouldn´t bet the house on this outcome.

I mentioned in my previous blog that all four teams are suffering from long-term injuries and that these could well contribute to this week´s results. A further complication is that one club could have as many as three suspensions for foul play in coming weeks.

With two bonus points last week, Pingvin lost the game to Exiles but are still only two points behind. That´s the whole point of the bonus system of course; a loss of 24 – 26 should be worth more than a loss of 0 – 26. Sadly, perhaps the worst injury last week befell flanker Nathaniel Cickovsky. He missed a tackle on the massive Exile Theo Karlsson and his jaw struck Theo´s heel. Result – a jaw broken in two places and almost certainly the end of his season. He has, I am sure, the best wishes of all Swedish rugby enthusiasts and the hope that it will not be too long before he is back to full capacity. We´ll see on Saturday how many others are having to take some time off, the first half in Trelleborg last week lasted exactly one hour, i e 20” for injury stoppages. The Pingvin team incidently, had seven Swedes, seven Giorgians and a New Zealander. They played not badly last week, but were outclassed in the first half by a free flowing Exile´s attack. Exiles had six fairly serious injuries by the second half and Pingvin came back strongly to almost reverse the result.

Enköping fielded a large pack in their first game but were pushed all over the field by Exiles. They weren´t much better in round 2 when a weakened Troján still seemed to have the edge in the set pieces. I think they will be mauled by the Pingvin pack on Saturday and will at best share the lineouts. The main problem for Enköping will be the backs. As the game drew to a close, Tim Johansson ran straight into a Troján player and floored him without any attempt at a tackle. Most unlike Tim, but without any doubt a red-card offense. He has now been banned, but only for the Pingvin game. Tim has been the key figure for Enköping and to some extent the national team this year and is irreplaceable for the club. Top player Cameron King went off in the second half of the first round and only came on for the last few minutes of round 2. He is obviously not quite 100% fit and this will also reduce Enköping´s scoring potential. Another problem down the line is that two further backs have been reported for stamping on an Exile´s player on the ground in round 1. This will be dealt with next week but, looking at the video, it could also lead to suspensions.

I don´t think Enköping will be able to stand up to Pingvin and their scoring potential will be greatly reduced by Tim´s absence. I think Pingvin will win, perhaps even with a bonus point.

Exiles play their third away game in a row, because of problems involving capacity at Gubbängen. To win this one as well would put them in the driver´s seat for an 11th title in a row after a quarter of the games played, but there is of course a long way to go. Exiles lost six players to injury in last week´s match, some of them serious. Among others, Mak Jelec Dozo and Sean Burke both dislocated their shoulders, Glendon du Plessis tore a tendon in his knee and Thulani Gushman suffered a concussion. In addition Ian Gowland injured himself while training with the national 7s team last week. Unfortunately, Sean, perhaps Sweden´s best player in recent years, could be out for the season. Glendon has been operated this week while Sean got everything back in place and undamaged but it was a long, arduous task and he will need time to recover. The remaining four will be back by the Autumn. Exiles are, however, able to bring in five other internationals this week and at worst will only have a marginally weakened team. In fact, in some ways a stronger one.

A word of praise for some Exiles´ members. With two players in hospital overnight, it proved impossible to get any form of public transport, flight, rail, or rented car back from Skåne on Sunday at the end of the long holiday. So two of our fine Georgians, Levan and Uscha, took the train back to Stockholm on Saturday, then turned around and drove back to Skåne. They picked up the two injured and Anders Swärd who had spent the weekend rushing around hospitals drove all four back to Stockholm on the Sunday. I´m proud to belong to a club where players, supporters and committee members are prepared to work selflessly for other club members in an emergency.

For Troján, Sami Paulsson their international No 8 will I think be off a bit longer but I don´t know what the position is with their halvbacks. I feel a bit sorry for star winger Alex Melander who has to move around the backs to fill holes for Sweden and Troján. He is an out and out winger and should be given a chance to develop his skills there. I have mentioned before that Troján rely on a number of players from farmer club Kalmar Södra but I should point out that that does not weaken Troján´s team. Armir Kozhani, Niclas Crona and Adam C. are all knocking on the door for (further) international honours. I feel, however, that Troján´s traditional forwards have been running out of steam a bit, perhaps not quite so motivated when facing Old Father Time. They have been helped by the addition of jumper Christopher Sidgwick, but I think both Exiles´ and Pingvin´s packs are stronger and more dynamic.

This is an important game for both sides. A win will help Troján make contact with the other teams while a win for Exiles will confirm their status as leaders and favourites. Losses will mean a probable also ran role for Troján or a probable second place behind Pingvin for Exiles. If Exiles can play like they did in the first half against Pingvin I think they will win, with perhaps even another bonus point.

After this Saturday there will be a gap of five weeks until round 4 of the Superseries and then a further four weeks before round 5. This will then be the start of five grueling rounds in a row while the last three rounds will be played every other week. A ridiculous summer gap due once again to the gross incompetence of the SRF, who couldn´t organize a sevens tournament in a brewery. But at least it will help some of the players to recover from their various ailments.            

Andra omgången Superserien – överlever alla 10 omgångar till?

Ytterligare två hårda drabbningar och antalet skadade ökar. Innan Superserien startade var ett par klubbar oroliga för att deras trupper inte skulle klara 12 matcher mot hårt motstånd. De verkar få vatten på sin kvarn då, efter två omgångar, samtliga fyra klubbar har allvarliga skador bland nyckelpersoner. Låt oss hoppas att den negativa trenden inte fortsätter.

De två obesegrade lagen möttes i Trelleborg då Pingvin tog emot Exiles. Gästerna började med vinden bakom sig och utklassade Pingvin fullständigt under första halvlek. Huvudvapnet var Exiles tredje led där Pingvin hade inget svar mot nye kaptenen Theo Karlsson och de två flankers Glendon du Plessis och Sean Burke. Det blev 26 – 0 i halvtid och ingenting tydde på en comeback från hemmalaget. Men då hade båda flankers samt en pelare fått allvarliga skador och matchen svängde. Då var det Exiles som fick försvara sig och Pingvin började samla poäng. De låg fortfarande 14 poäng under då 5” återstod men hann nästan ikapp.

Klungorna var rätt jämna med kanske en liten fördel till Pingvin, men Exiles inkast var katastrofalt dåliga, jag tror att de förlorade tio egna. Delvis p g a att rutinerna hade störts av alla skador. Trots eländet har Exiles inkasserat 9 poäng från två bortamatcher och leder från Pingvin som fick en poäng för knapp förlust och en för fyra försök, vilket ger 7 poäng sammanlagt (efter en rättelse är tabellen fortfarande fel). De har ett fynd i Anton Petrowitsch, chilenare med svenskt påbrå.

Trojan verkar värst drabbade av skador och är kraftigt beroende av spelare från farmarklubben Kalmar Södra. De spelade dock en rätt bra match och förlorade med endast två försök mot noll. Enköping hade dock ett spelmässigt övertag och straffarna rullade in. Det blir således 5 poäng efter två omgångar, medan Troján med noll poäng börjar se sina mästerskapschanser rinna iväg.

Söderut ledde Lugi med 14 – 13 över Göteborg då 15” återstod, delvis tack vare två försök av landslagsman Ale Loman. Men Göteborg kunde till sist samla sig och dra ifrån till 32 – 14.

Kan inte hitta några tecken på att Malmö – Vänersborg spelades igår.

Norrut tog Erikslund emot Exiles B. Exilesklubben ställde upp med 44 spelare igår men B-gruppen hade av olika skäl försvagats ordentligt. De räckte inte till mot ett bra Erikslund som till sist vann 57 – 0.

Page 1 of 22

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén