Rugby in Sweden and Europe

Detta är fjärde året priset har utdelats. De tre första åren sköttes det av SRF men nu har jag tills vidare bestämt mig för att ta hand om det själv. Det har fungerar bra, jag har fått in ett antal lämpliga förslag (ingen har föreslagit sig själv) och efter samråd med andra rugbyinsatta har jag kommit fram till följande:

Hedersordförandes pris tilldelas Arlo Knox, Stockholm Sharks RFC. Arlo, som tidigare spelat rugby för Sverige, startade en rugbyklubb för ungdomar i Tumba 2017. Han lyckades dessutom övertala kommunen att tillhandahålla en rugbyplan och en klubblokal. Klubben fortsätter att växa och har nu 62 spelare, pojkar och flickor, som har lag från U8 till U16 och håller på att utvecklas uppåt i åldersgrupperna. De har också sociala aktiviteter för vuxna varje fredag och andra ungdomsaktiviteter. Sharks är, så vitt jag vet, den enda klubb som startat från scratch på senare år, har byggt upp en omfattande verksamhet och som ser ut att ha en bestående struktur. Arlo får ett diplom och 10 000:- som belöning.

Det kom som sagt flera bra förslag i år, vilket tyder på att det varit en uppdämd efterfrågan och efter moget övervägande har vi bestämt oss för att dela ut vissa hedersomnämnanden för andra som lämnat bidrag till utvecklingen av svensk rugby. De får ett diplom och 2.500:- som belöning. Dessa är, i bokstavsordning:

Stina Leijonhuvud (XX-Stockholm) Stina är välkänd i rugbykretsar sedan länge som stjärna i landslaget och ordförande i förbundet. Hon nominerades dock för det arbete hon har gjort under många år i Stockholm för att utveckla damrugby för ungdomar med insatser som sträcker sig över flera olika föreningar.

Adrian Quarnström (Spartacus). Adrian har varit en drivande kraft i Spartacus sedan många år tillbaka. Han har dessutom hjälpt till att bygga upp ett TV-streamingsystem åt flera klubbar och har byggt upp motsvarande SRF-aktiviteter, som t ex i samband med SM för sjumanna.

Karl Stein (Exiles) Klubben lär numera ha den mest omfattande ungdomsverksamhet i Sverige med över 120 aktiva ungdomar. Han gör ett enormt arbete att ta hand om och samordna alla dessa lag och spelare och har dessutom hjälpt till vid USM i Enköping.  

Jennifer Sundquist (Exiles). Jennifer har varit ryggraden i Exiles damrugby sedan många år tillbaka och har fört dem till fler SM-titlar än någon annan förening. Hon har dessutom spelat för Sverige både 7- och 15-manna och har varit verksam inom SRF´s styrelse. Hon har genom sociala medier och andra aktiviteter (OS-fackelbärare, osv.) gjort mycket för att locka människor till rugby och för att sprida kunskaper om svensk rugby runt om i världen.

Mike Tatu och Maria Tatu Robertson (Spartacus) . Herr och fru Tatu har båda spelat för Vänersborg och landslaget tidigare. När de så småningom flyttade till Spartacus har de som tränare bidragit till att höja lagets status till SM-medaljörer för första gången på 50 år och bidragit till att skapa en positiv och ambitiös stämning inom klubben som helhet.

Jag vill gärna lägga till att vi lever i en värld som sträcker sig utanför vår lilla rugbykrets, där det f.n. sker outhärdliga saker som får en att tappa förtroende för världens s.k. politiska ledare. Jag har således samtidigt skickat en donation till Läkare utan gränser för att stödja deras arbete i Gaza.

Hunter Mabon Sr

Stiftaren till Hedersordförandes Pris.

Obs.!  För att göra det möjligt för mig att på ett enkelt och smidigt sätt överföra prispengarna till mottagarna vore jag tacksam att få ett bankkonto till vilket pengarna kan skickas. Jag behöver även en postadress till vilken diplomet skall skickas. Informationen bör skickas till hm@mabon.se.   

OUT: Kristersson, Duffy, Nordgren,

IN: Rafael, Axelsson, Hoade

Rafael , prop/flanker, and Axelsson, scrum-half, have played well all season for their clubs in Allsvenskan. Hoade, centre, played for U18 nine years ago, now playing at very low level in England. Of the three who have come in, all are on the bench.

 Of the starting XV Helge Strale replaces Pettersen/Cordes as prop, Larsson replaces Eliasson as lock and Fransson replaces Ahlbäck as full back, who in turn moves to the wing to replace Nordgren. I imagine Nordgren was injured or not available, but who knows? I´m sorry to be negative again, some people seem to regard this as close to treason, but I would love to have a debate with anyone who maintains that this is currently Sweden´s best XV. I don´t know anybody who regularly follows Swedish rugby who would maintain that this is the case. Many regard some of the choices as incomprehensible, after seeing most of the few matches they have played this year.

There are still three forwards neither good enough nor fit enough to play international rugby. We know Sweden have half a dozen good players, but will that be enough against Switzerland? They started off with a bang last year, outclassing Sweden 69 – 12, but by the end of the season they could only beat Croatia 32 – 20. They have a fearsome prop, Cameron Hollenstein, 134 kg, who will create enormous problems for the Swedish pack which could well go backwards at speed. Hard to see Sweden reversing last year´s result, they´re about the same strength as before, but Switzerland seems to have a fair number of new players and may not be able to reach the heights of a year ago. We shall see on Saturday afternoon.

The remaining teams in the Trophy group all play at the weekend, Czechia vs Croatia and Ukraine vs Lithuania, the latter match being played in Croatia. The game between the two C:s could be fascinating. The Czechs are not the team of yesteryear, but they still showed they could create and score tries (the try count was 6 – 5 to Sweden last week). The Czechs have made six changes from the Swedish match, we´ll see if that helps them to raise their game. Croatia have been improving of late at XVs and VIIs and I wouldn´t like to forecast this result.

The remaining game could also be interesting. It must be heart-breaking for Ukraine to play under the present circumstances, I believe one of their team members has been killed in the fighting; yet they beat Sweden comfortably last year. Even Lithuania seems to have fallen away of late. Sweden did well to beat them narrowly last year after they seemed to be moving up a level. This match could also go either way.

Poänggörare:  Försök: A. Kalling-Smith 10, A. Loman 5, M. Nilsson 5, T. Karlsson 5, A. Nordmark 5.  Sparkar: M. Nilsson 18 (6 x 2, 2 x 3)

>kom in på plan,  <lämnade plan, (ålder), matcher spelade i Sverige i år, normal position, nuvarande klubb

Uppgifterna mer eller mindre korrekta.

Starters

1. (23) A. Loman, Lugi, hela säsongen, pelare/nr 8

< 75” 2. (25) C. Forsberg, Exiles, hela säsongen, kratsare

< 50” 3. (33) V. Cordes a.k.a. Pettersson, Lugi, 5 matcher som pelare, 3 på bänken

< 75” 4. (22) E. Granath, Newcastle Univ., universitetsserien i England, andra led

< 53” 5. (27) C. Sidgwick, TOEC TOAC FCT, 5:e nivå i Frankrike, andra led

6. (- ) A. Marini, Paris Univ. 5:e nivå i Frankrike, andra led

7. (31) S. Paulsson, Troján, 3:e led., inga matcher i år (skadad)

8. (25) T. Karlsson, Exiles, hela säsongen, nr 8

9. (23) M. Nilsson, Cahors, 6:e nivå i Frankrike, klunghalv (reserv förra veckan)

23. (37) T. Johansson Livonia, enda serien i Lettland, uthalv m. m.

11. (26) A. Nordgren, Malmö 6  ½  matcher, ytter/center, ½ match de senaste 9 veckorna

12. (-) P. Murphy, Watsonians, 4:e nivån i Skottland, center

13. (-) A. Kalling-Smith, RAMs, 3:e nivån i England, center/ytter

14. (21) M. de Chavaille, Atletique Perigourdin, andra nivån i Frankrike, ytter

< 40” 15. (26) S. Ahlbeck, Malmö,  hela säsongen, center 

Bänken

–    16. (31) A. Christersson, Troján, 4 matcher, kratsare/flanker, inga matcher de senaste 8 veckorna

> 75” 17. (31) O. Larsson, Malmö,  5 Pingvin + 1 ½ Malmö, andra led, 1 ½ matcher de senaste 8 veckorna

> 50” 18. (31) P. Stråle Heelge, Livonia, enda serien i Lettland, pelare

> 75” 19. (24) A. Nahas, Erikslund, 7 matcher, pelare, inga matcher de senaste 7 veckorna

> 48” 20. (37) V.P. Iuta Frixell, Exiles, 3 matcher, center, spelat 1 match sedan 10 juni

> 78” 21. (25) L. Ahlgren, Malmö, 5 Pingvin, nr 8, inga matcher de senaste 8 veckorna

> 78”  22. (-) J. Duffy, Monkstown, 6:e nivån på Irland, klunghalv

> 40” 10. (33) R. Fransson, Enköping, hela säsongen, uthalv/fullback

Bra resultat för Sverige. Mitt tips var att Sverige skulle förlora stort, men det var innan jag såg det tjeckiska laget och visste att de skulle få rött kort före pausen. Nästa alla var inhemska spelare med hälften från topplagen Ricany och Sparta Praha. Oftast har de haft 4 – 5 spelare från utlandet och en klunga som tidigare var två klasser bättre än den vi såg igår. När vi slog Tjeckien förra året var vi begeistrade, men det påpekades att de hade haft 8 spelare födda efter sekelskiftet. Någonting har hänt m a o med Tjeckisk rugby, det finns liknande tendenser på damsidan, men det är inte någonting som behöver bekymra oss.

Jag skrev före matchen att drygt en tredjedel av de uttagna 23 knappt hade spelat några matcher på ett par månader.  Lyckligtvis var det få av dessa som startade för Sverige och flera lämnade bänken då endast några minuter återstod och matchen var avgjord. Sverige har c:a 5 – 6 spelare som i dagens läge kan hävda sig på denna nivå: jag tänker i första hand på Loman, Forsberg, Karlsson, Kalling-Smith och till och från Johansson och Nordmark. Det glädjande med matchen var klunghalvan Mattias Nilsson, 23-åringen från långt nere i franska seriesystemet, som gjorde bra ifrån sig i flera avseenden; bra passningsspel, bra höga sparkar, bra målsparkar och bra i öppet spel inkl. ett försök. Han stod för 23 poäng och är nog här för att stanna trots att vi har flera bra spelare i den positionen. Han spelade bra ihop med fenomenet Tim J., 37 åring med en viss rondör som förvånade för femtielfte gången med en fin, varierad match som uthalv. Theo K. , Casper F. och Axel K.-S. var också i bra form och det räckte för att ro segern i hamn. Jag tyckte lite synd om de Chavaille, 21-årig ytter från Frankrike, som aldrig fick chansen att visa vad han går för framåt. Han visade upp ett bra försvar emellertid.

Jag nämner inga namn när det gäller de mindre imponerande spelarna.  Tre klungaspelare var långt ifrån internationell klass, av dessa spelade en från start. Det finns ingen idrottslig förklaring till varför de fick plats i truppen. Hos andra var det uppenbart att de inte hade spelat mycket på sistone. Förbundskaptenen lär titta på alla streamade matcher i Sverige. Jag föreslår att han tittar en gång till för att försöka hitta några nya namn och rensar bort ett halvt dussin från nuvarande uppsättningen.

Som sagt, många positiva saker mot Tjeckien. Sanningens ögonblick kommer dock nästa vecka då Sverige möter Schweiz på bortaplan. Motståndarna ligger nu på 28:e plats i rangordningen och körde över Sverige fullständigt då de möttes för ett år sedan. In med förstärkningar, tack!

Publik i Stockholm 1250, stor omsättning på mat och dryck, hyfsad vinst som helhet, bra gjort Stockholms rugbyförbund!

Mycket låg spelstandard i Sverige i år. Endast fyra uttagna som spelat på riktigt på högsta nivå. Av de sju som är uttagna från lägre serier har de i snitt spelat fem matcher i år, nästan inga de två senaste månaderna.

Tio spelare från utlandet, de flesta i gärdsgårdsserier. Endast två på hygglig nivå; Kalling-Smith och en ung fransk nykomling, Mathis de Chavaille, som kan vara ett fynd.

Tjeckien rankat 35, Sverige 39. Bra resultat av Sverige mot Tjeckien när vi kom upp till Trophynivå förra året. Tjeckien inte så starka som de har varit, de har bara 15 lag, men kommer antagligen att köra över Sverige nu på lördag. Minst 10 i den svenska truppen inte i närheten av internationell klass, ens på vår nivå. Det är inte säkert vi har 15 svenska spelare som över huvud taget håller den nivån. Med landslag av denna kaliber får vi svårt att slå Tjeckien, Schweiz, Litauen och Ukraina. Skall vi hålla oss kvar på Trophynivån måste vi slå Kroatien som är på uppåtgående.  

Här en redogörelse för våra uttagna spelare. All information är hämtad från offentliga källor. Det är ofattbart att man kan välja minst nio spelare som knappt spelat de två senaste månaderna. Det vittnar om en skrattretande inkompetens vid uttagningen.

Spelare endast i Allsvenskan (de fyra bästa lagen)

T. Karlsson, spelat hela säsongen, nr 8

R. Fransson, spelat hela säsongen, överallt

C. Forsberg, spelat hela säsongen, kratsare

A. Loman, spelat hela säsongen, pelare, nr 8

V.P Luta Frixell spelat 3 av 10 matcher, center, spelat 1 match sedan 10 juni

V. Cordes, 0 matcher för Lugi (?)

Spelare i Allsvenskan/trean/Div. 1/ dragit sig ur/aldrig spelat

O. Larsson  5 av 7 matcher + 1 ½ Malmö, andra led, 1 ½ matcher de senaste 8 veckorna

L. Ahlgren, 5 av 7 matcher, nr 8, inga matcher de senaste 8 veckorna

S. Ahlbeck, spelat hela säsongen, center                       

A. Christersson, 4 av 10 matcher, kratsare, flanker, inga matcher de senaste 8 veckorna

A. Nordgren, 6  ½  av 10 matcher, center, ytter, ½ match de senaste 9 veckorna

A. Nahas 7 av 12 matcher, pelare, inga matcher de senaste 7 veckorna

S. Paulsson 0 matcher i år (skadad)

Spelare i Frankrike:

Marini spelar på 5:e nivå, andra led

Sidgwick spelar på 5:e nivå, andra led

M. Nilsson spelar på 6:e nivå, klunghalva (reserv) 23 år

M. de Chavaille spelar på andra nivån, ytter, 21 år

Spelare i Lettland (Livonia):

P. Stråle Heelge spelar i enda serien, pelare

T. Johansson spelar i enda serien, uthalv m. m.

Övriga utlandet:

A. Kalling-Smith, spelar på 3:e nivån i England, center

J. Duffy, spelar på 6:e nivån på Irland, klunghalv

E. Granath, spelar i universitetsserien i England, andra led

P. Murphy, spelar på 4:e nivån i Skottland, center

Reserver:

Anthony Rafael, Exiles, spelat hela säsongen, pelare, flanker, en av de bästa spelarna hos de helt överlägsna svenska mästarna

Philip Axelsson, Lugi, spelat hela säsongen, Sveriges klart bäste klunghalv (i avsaknad  av Jonaton Hector, skadad)

Skadade:

Jonaton Hector, Spartacus, spelat hela säsongen, klunghalv, en aning före Philip Axelsson.

Alex Melander, Livonia, spelat utomlands hela året, ytter.

Medaljerna redan klara för herrarnas Allsvenskan med en omgång kvar. Nu möts Exiles och Spartacus medan Enköping tar emot Lugi. Exiles har redan tagit sitt 19:e SM-guld bara ett ifrån Enköpings 20. Exiles spelar nu sin 10:e SM-match på sex månader och siktar på att ta sin tionde seger. Spartacus har haft en bra säsong, tagit SM-brons, men det är svårt att tänka sig att de kan slå Exiles efter att ha släppt in 64 poäng på hemmaplan. Det snöade i Stockholm i dag och det vore passande om det sämst organiserade SM-et i mannaminne avslutades i en snöstorm på lördag. Lugi har också spelat några bra matcher i år, men också några riktigt dåliga. De är i snitt nästan 10 år yngre än Enköping, men Enköping har tillräckligt många bra spelare för att ta hem spelet. Enköping leder fortfarande maratontabellen med 20 SM men har vunnit endast 4 SM de senaste 33 åren. Det blir ett nytt silver i år.

Dam-SM spelas i slutspelsformat med semi ooch final. Exiles vann med lite marginal i semis mot Vänersborg medan Enköpingförlorade mycket knappt i semis mot Skåne Damer. De utklassade Vänersborg i första matchen om tredje plats och med stor säkerhet tar bronset på lördag efter returen.

Prognosen för första SM-finalen i Lund tippade en jämn match, men Exiles dominerade för långa perioder och går till returen i Stockholm med 28 poäng till goda. Tveksamt om nu Skåne Damer kan göra 5 försök fler än Exiles i säsongavslutningen och de får nog åka hem med silvermedaljer i bagaget. Troligtvis tar Exiles hem sitt 11:e SM och ligger 3 – 4 titlar före Göteborg och Enköping. I så fall har både Exiles dam- och herrlag förblivit obesegrade under hela säsongen. Jag tror inte det har hänt förut.

Får jag passa på att påminna om Hedersordförandes pris på 10 000:- som delas ut till den som anses ha gjort mest för svensk rugby i år. Jag har redan fått in några bra förslag men sista dagen för en anmälan till hm@mabon.se är den 31 oktober. Vinnaren meddelas veckan därpå.

Kort om VM som nu nått fram till semifinaler. Spännande i kvarten då alls matcher avgjordes med mindre än 10” kvar. De flesta är nog eniga att fyra lag är klart bättre än de andra och det är skandal att det som borde ha varit semifinaler (NZ – Ireland, SA –  Frankrike) blev kvartsfinaler där två av dessa lag försvann. Jag skall förklara senare varför det blev på det sättet (det handlar som alltid om pengar).

Positiv dag för Exiles med stora segrar i damfinalen mot Skåne Damer samt i herrserien mot Enköping. Jag trodde att Skåne skulle kunna hävda sig, åtminstone på hemmaplan, men Exiles hade ett övertag från början. Deras försvarsspel var utmärkt och de snabba tjejerna från Skåne kom ingenstans. Till sist blev det 45 – 17 och Exiles har 28 poäng till godo om två veckor i Stockholm. Sannolikheten är stor att segermarginalen ökar och att Exiles tar sin 11:e mästerskapstitel och drar ifrån de övriga klubbarna.

När det gäller herrarna var det få som trodde att Enköping skulle kunna vinna med åtminstone fyra landslagsmän av olika skäl borta. Men de första 20 minuterna verkade resultatet inte vara så klart då Enköping med vinden bakom sig pressade Exiles och lämnade knappt deras 22-meters område. Exiles fick ett par försök genom motattacker och ledde 19 – 7 i halvtid. Men sedan tog Enköpings ork slut och Exiles sprang in sju försök till mot ett strafförsök. Slutresultat 64 – 14 och en 5 – 0 seger.  Gula kort: Exiles 4, Enköping 1. Varför ett lag som dominerar på alla fronter skall spela hälften av matchen med 14 spelare kan vara värt att diskutera.

Det innebär dock att vi redan nu kan utropa Exiles till 2023 års svenska mästare. De tar nu sin 19:e titel, nu endast ett SM efter Enköpings 20. Det bör också nämnas att både Exiles damer och herrar är obesegrade i år; de har både en match kvar och sannolikheten är stor att båda lagen förblir obesegrade under hela säsongen. Jag tror inte det har hänt förut och det blir i så fall en värdig avslutning på vårt 60:e jubileum. Jag gratulerar alla spelare och tränare samt övrig stödpersonal.

Det bör även tilläggas att Exiles Babas spelade mot Uppsala i lördags. De senare hade lämnat w.o. under säsongen och det hedrar dem att de ville kompensera med denna vänskapsmatch. Resultatet oklart, c:a 37 – 7 till Babas, som blir ett helt annat lag när de har tillgång till A-lagets bänk.

Efter denna korta eloge kan det vara värt att sammanfatta säsongen redan nu. Herrsäsongen har varit rätt så bedrövlig. Med ont om lag var det en hyfsad idé att ha distriktsgrupper om tre där de två bästa bildade en allsvensk grupp om 6. Men flera lag ville inte vara med och det tredje laget i Väst fick bli en blandning av två lag som knappt spelat någonting på senare år. Till sist fick vi fram dessa sex lag: Exiles, Enköping, Spartacus, Göteborg, Lugi och Pingvin. Exiles och Spartacus vann alla sina fyra distriktsmatcher, Lugi vann tre, Göteborg och Pingvin vann två och Enköping vann en. Innan slutspelet drog Göteborg ur; de hävdade att de inte hade pelare eftersom Rugbyförbundets generalsekreterare Neil Johnson tränade ett professionellt lag i Baltikum och hade lockat dem dit.

Då blev det fem lag kvar, vilket innebar att serien genomgående blev haltande. Pingvin började med att förlora mot Enköping och Spartacus och sedan förlorade de stort 66 – 22 på hemmaplan mot Lugi. Det räckte för dem; efter tre omgångar drog de sig ur med åberopande av att de inte hade pelare och att kommunen hade förstört deras verksamhet p g a förseningar med den nya idrottsanläggningen.

Då var man nere i fyra lag och en allsvensk serie på sex matcher per lag. Spartacus började med att slå Lugi och Pingvin men sedan förlorade mycket knappt 28 – 26 mot Enköping. De förlorade dessutom med 64 – 29 mot Exiles, men återvände med en stor seger mot Lugi. Då har de vunnit tre av fyra och har att möta Enköping borta nästa vecka och Exiles veckan därpå. Lugi har förlorat samtliga fem matcher, tre av dem med stora siffror. Enköping slog Spartacus knappt och förlorade lika knappt mot Exiles. Sedan vann de stort mot Lugi och förlorade stort mot Exiles. De har således vunnit två av fyra och har kvar Spartacus och Lugi. Exiles vann stort mot Lugi, knappt mot Enköping men i sina tre senaste matcher har de gjort 64, 75 och 64 poäng mot de tre övriga lagen. Därmed har de vunnit SM med en match kvar mot Spartacus. Slår Spartacus Enköping nästa vecka tar de silvret.

Och det är hela säsongen sammanfattad i ett stycke!

Profixio har fortsatt med idiotin att redovisa Pingvins tre förluster och har lagt till fem 0 – 50. Förluster för Pingvins återstående ”matcher”. Detta missgynnar Spartacus som bara får nio poäng mot de andras 10. Tas Pingvin bort är nuläget (matcher spelade inom parentes):

Exiles (5) 24, Spartacus (4) 13, Enköping (4) 11, Lugi (5) 1

Lugi har nu på sistone. släppt in minst 59 poäng mot de tre andra lagen. De har ett par tre bra spelare men håller inte allsvensk klass. Enköping är också lite oroväckande: av de 21 spelare de ställde upp i helgen var endast sex mellan 20 och 32. Tolv var 33+ och sedan fanns tre tonåringar. Av de sex på bänken var fem 36+ och en 19. Det skall villigt erkännas att de gjorde bra ifrån sig i första halvlek, men efter pausen släppte de in 45 poäng. Dags för en kraftig föryngring och förnyelse om de skall kunna behålla sin framträdande roll i svensk rugby.

Spartacus är nästan det enda positiva tecknet i svensk rugby. De hade otur att förlora till Enköping vid slutsignalen och, trots att de blev överkörda av Exiles kunde de ändå göra fem försök i en comeback som slutade 29 – 64. Det är inte säkert de förlorar mot Enköping nästa vecka; under alla omständigheter har de placerat sig bland de tre bästa i Sverige för tillfället. I Exiles fall blev det en stor besvikelse förra året att förlora SM-titeln efter 10 år. Skador och en generationsväxling spelade dock en viss roll. De rekryterade några bra spelare från utlandet och när alla äntligen var samlade var de en klass bättre än motståndarna. Det verkar som om huvuddelen av spelarna blir kvar till nästa säsong.

Där står herrarnas svenska rugby för tillfället. Jag vågar inte sia om hur serierna blir till nästa år.

Det börjar dra ihop sig på båda fronterna. Damerna har första SM-finalen i Lund där Skåne Ladies tar emot Exiles. Sedan dröjer det två veckor (varför?) innan returmatcherna spelas. Ser man på mönstret av spelade matcher i år är Exiles knappa favoriter, de är obesegrade i år medan Skåne förlorat borta mot såväl Exiles som Vänersborg. I juni kunde Skåne knappt få ihop ett lag och Exiles vann 51 – 0, veckan därpå förlorade de knappt mot Vänersborg med 26 – 19. I grundserien slog Skåne Enköping 29 – 0 men när de möttes i semifinalen strax därefter vann de 12 – 7 på bortaplan och spelade oavgjort 24 – 24 hemma. I semi slog Exiles Vänersborg 26 – 12 på bortaplan och 25 – 0 hemma. Det verkar som om de hade marginaler  på sin sida i semi, men Vänersborg kämpade hårt i båda matcherna.  Exiles har sitt bästa lag på länge, medan Skåne vunnit tre SM i rad.

Det blir nog mycket jämnt i Lund i morgon men jag har en känsla av att Exiles kan dra ifrån på hemmaplan om ett par veckor.

Herrarna hade som bekant ett seriesystem och inte ett slutspel i år. Till sist har vi fyra lag kvar i serien. Situationen inför helgens match, med antalet spelade matcher inom parentes, är: Exiles (4) 19, Spartacus (4) 13, Enköping (3) 11, Lugi (5) 1. Nu möts Exiles och Enköping i Stockholm i en match som kan bli avgörande för guldet. Exiles har vunnit alla sina 8 SM-matcher i år, tre av dessa knappt mot Enköping, medan Enköping vunnit 3 av 7, eftersom de förlorat även mot Trojan. Ytligt sett borde helgens drabbning vara en lätt match för Exiles men Enköping vet att de var nära ett par gånger tidigare i år och att det är dags för en sista kraftsamling. Jag vet att Exiles i stort har sitt bästa lag på plan, vilket de hittills inte haft mot Enköping i år. Enköpings lag har nyss publicerats och är nog svagare än på länge. Oskar Proos lär vara skadad, Hannes Nylén befinner sig i Stellenbosch, Tim spelar i Baltikum och Elias Granath studerar i Newcastle. Yttern Solomon Okia som gjort flest försök för Enköping i år har fått hoppa in som klunghalv. Jag underskattar inte Enköping, de har en förmåga att kämpa i motvind, men jag kan inte se hur de kan hävda sig mot Exiles i helgen.

Om min prognos slår in har Exiles minst 23 poäng, som Enköping inte kan överträffa; Spartacus skulle sedan behöva ta 5-poängare på bortaplan mot såväl Exiles som Enköping och dessutom slå Exiles med minst 36 poäng för att ta guldet. Så kommer nog inte att ske.

Vinner Exiles i morgon tar de nog sitt 19:e SM, ett mindre än Enköping som senast vann SM för 12 år sedan.

Vinner Enköping i morgon är det de som är i förarsätet, men även där finns olika tänkbara utfall. Jag återkommer om så blir fallet.    

I en tunn idrottsvecka passar jag på att annonsera ut priset för 2023. Jag instiftade priset 2020 med motiveringen att det skulle delas ut till den som under året hade gjort mest för svensk rugby. Det kunde vara spelare, tränare, administratör eller supporter och uppdraget överlämnades till Svenska Rugbyförbundet. De skulle utannonsera, begära in ansökningar och motiveringar, besluta om pristagaren och meddela rugbysverige om utfallet. Så skedde 2020 (Niclas Jaråker ) och 2021 (Sara Jacobsson). SRF misskötte uppdraget totalt förra året, detaljerna är ointressanta, och i avvaktan på att vi får en fungerande SRF har jag bestämt mig för att 2023 dela ut priset på 10 000:- själv, naturligtvis i samråd med andra rugbykunniga runtom i landet. De som är intresserade för egen del eller avseende någon annan bör således skriva till mig, hm@mabon.se, med det föreslagna namnet och en kort motivering. Sista dagen är den 31 oktober och pristagaren meddelas veckan därpå. Jag hoppas att vi får många namn att ta ställning till.

Matcherna i helgen gick planenligt. Exiles vann damsemifinalen mot Vänersborg 25 – 0, men det var bara i andra halvlek de kunde dra ifrån. Enköping hade lite otur; de fick oavgjort i Malmö, 24 – 24, och en knapp förlust på hemmaplan innebar att Skåne Ladies gick till final. Även denna gång pressade Enköping för det mesta, men Skåne hade förmågan (Sara Jacobsson) att springa ifrån när det behövdes.

Spartacus dominerade över Lugi i Partille och ledde 50 – 0 efter 50”. Jonatan Hector vann nog kampen om de två bästa klunghalvorna i Sverige mot Philip Axelsson men han gick av planen och sista halvtimmen blev bara 17 – 12 till Spartacus med två obligatoriska försök från Ale Loman. Minst bronset till Spartacus, gratulerar.

Och Troján har visat att de är något bättre än de andra ”also rans”, åtminstone om man tar hänsyn till att halva laget kommer från annat håll. Det vore väldigt bra om Kalmar Södra kunde stå på egna ben nästa år. Och, naturligtvis, även Troján.

Sorgligt att ingen i förbundet har lust eller orkar rätta till tabellen i Profixio. Den står helt fel fortfarande. Med Pingvin borta ur bilden är situationen, som jag skrev för ett par veckor sedan, följande:

Exiles (4) 19, Enköping (3) 11, Spartacus (3) 8, Lugi (4) 1.

Återstående 5 matcher sträcker sig över fyra veckor och spänningen stiger (skämt).

30.9 Spartacus – Lugi

7.10 Exiles – Enköping

14.10 Enköping – Spartacus

21.10 Exiles – Spartacus

           Enköping – Lugi

Exiles bad att få spela mot Enköping i helgen men de hade spelare borta och ville inte. Det har de rätt att göra, men det innebär att de inte spelat en match på fyra veckor och Exiles får vänta tre veckor. Jag vet inte hur spännande deras avgörande match blir den 7.10. Spartacus möter Lugi i morgon och kan förväntas försäkra sig om åtminstone en bronspeng. Ett positivt utfall på en bra säsong. Sedan får Lugi vänta tre veckor på en lång, troligtvis meningslös bortamatch, om snön tillåter. Men veckan därpå blir det en landskamp mot Tjeckien på Stadion som råkar sammanfalla med, ja just det, VM-finalen.

Damerna möts i andra semifinalerna, där hemmalagen är nog favoriter. Exiles har 26 – 12 med sig mot Vänersborg, medan Skåne Ladies har 12 – 7 mot Enköping. Överraskningar kan inträffa, men är nog inte så sannolika.

Jag ser att min positiva recension av USM har väckt debatt, men på mycket låg nivå. Visst fanns det skavanker, men kan några av våra debila skrivbordskrigare fatta vad det innebär för en relativt liten amatörförening att ta hand om 800 ungdomar i två dagar och tillhandahålla spel, mat, övernattning och streaming? Jag betraktar det som en bragd.

Jag noterar att jag hade fel om Malmö och P18. Vilken glädje det skapade hos ett litet fåtal vars enda förströelse tycks vara att hitta fel på mina (högst personliga) synpunkter!

Jag beklagar att jag tog fel på Malmö, det händer inte så ofta. De har faktiskt haft en bra säsong också, med silver i 7-manna, första seger på länge mot Pingvin och guld vid P18. Vi får hoppas att de till nästa år klättrar upp ett pinnhål till.

Gratulerar Enköpings Ungdom till kanske det bästa USM någonsin. Med 57 lag och seriös konkurrens på alla nivåer var det en fröjd att följa utvecklingen. För dem av oss som inte riktigt orkar att vandra omkring i 2 x 6 timmar var det ett nöje att följa en snabb rapportering av samtliga resultat och, ännu bättre, att följa streamingen av tävlingarna för de äldre deltagarna och för finalerna dag 2. Åldersgrupperna upp till 12 tar matcherna på allvar men, helt riktigt, det finns inga segrare eller förlorare. För de återstående fem grupperna, P18, 16 och 14 och F 18 och 15 var det  hård konkurrens och strid på kniven fram till finalerna.

Dessa grupper hade alla fem lag (fyra för F 18), betydligt fler än på senare år, och det ger förhoppningar om att vi relativt snart skulle kunna få miniserier för åtminstone några av dessa kategorier till nästa år.

Mest spännande var P 18 där fyra av lagen passade på att slå varandra med ett par poäng eller spela oavgjort. Exiles förlorade mot Enköping om bronset medan Uppsala avgjorde mot Vänersborg i finalen vid slutsignalen. Klen tröst för Exiles var att de slog båda finalisterna i gruppspelet. Vid P 16 hade Exiles ett litet övertag men i finalen fick de kämpa hårt för att slå Malmö 10 – 3. Franska skolan förlorade sin första match 15 – 10 mot Erikslund vid P 14, men båda två vann sina återstående matcher och möttes i finalen. Då lyckades de vända på steken och slå Erikslund 20 – 10. Glädjande för Skolan och även för Exiles som hade 8 grabbar med i laget.

Sedan var det damerna. På F 18 var det Enköping, Vänersborg och Uppsala som slog varandra men till sist blev det de två senare som möttes i finalen. Än en gång en tuff match men denna gång var det Vänersborg som drog det längsta strået och vann knappt, 12 – 7.

Till sist hade vi F 14 där XX Stockholm (mest Exiles) och Uppsala visade sig vara starkast. Och i finalen var det Stockholmarna som drog ifrån och vann 30 – 0.

Mest framstående, åtminstone hos de äldre grupperna, var Enköping, Exiles, Uppsala och Vänersborg. Bra kämpat!

Gratulationer än en gång till Enköping. Jag hoppas att Ni ställer upp på samma sätt nästa år.