Thoughts on rugby from Hunter Mabon Senior

Category: Hunter on rugby Page 1 of 26

Säsongen halvvägs

De flesta rugbyspelare i Sverige tog semester för länge sedan, men denna helg hade vi två matcher kvar för att nå halvvägs i Superallsvenskan. Efter många dröjsmål blev det äntligen dags att inviga Pingvins nya arena i Trelleborg. Det är en jättefin anläggning och en viktig tillgång för rugby i Skåne och Trelleborg. Det samlades 350 människor för att bevittna Pingvins match mot svenska mästarna Stockholm Exiles. Matcherna mellan de två lagen har varit jämna på senare år och det var en knapp seger för Pingvin som ledde till att de 2022 blev Svenska mästarna för första gången på 20 år och som bröt Exiles tio-åriga mästarskapssvit.

Det var då det. Året därpå blev det kris inom Pingvin och Exiles återtog SM utan större besvär. I år har lagen fortsatt att uppleva olika öden: Exiles obesegrade  efter 5 matcher medan Pingvin hade 5 förluster och noll poäng i serien. Hade detta varit en pojkberättelse hade Pingvin inför sin hemmapublik och i sin skinande nya arena vunnit en dramatisk seger med ett försök strax före slutsignalen. Tyvärr blev det inte så: Pingvin fick genomlida sin största förlust någonsin på hemmaplan då de släppte in 12 försök och förlorade 78 – 7. Vi visste att Exiles var rätt starka och att Pingvin var rätt svaga; när jag såg laguppställningarna insåg jag att poängskillnaden skulle bli stor.

En bidragande faktor var att den nya spelplanen är av normalstorlek. Pilevallen, som varit Pingvins hemmaplan från starten för drygt 60 år sedan var mindre än de formella kraven på en rugbyplan, både på längden och på tvären. Det var relativt svårt att skapa utrymme och att över huvud taget göra försök. Den nya spelplanen framstod dock som gigantisk och det kunde Exiles yttrar utnyttja till fyllest.  Främst gynnades David Hill som fick ihop fem försök av totalt ledande 13 för säsongen.

Den andra aspekten var åldern på spelarna. Pingvin ställde upp med ett gäng 19-åringar i kedjan: dessa ställdes mot ett gäng härdade 30-åringar, de flesta på landslagsnivå. Här var det ingen tävlan. Detaljerna om klungaspelet vet jag inte så mycket om; men jag är informerad om att Exiles dominerade samtliga faser. Exiles bänk filtrades in strax efter pausen och samtliga 8 var med en stund före slutet.  Det kan nämnas att Pingvin fick tillstånd av Exiles att inför matchen låna två bra spelare från LUGI, vilket inte heller ger de rätta signalerna.

Exiles har nu 6 x 5 = 30 poäng och det vore märkligt om de inte vinner serien redan efter 10 omgångar. De har gjort 54 försök på 6 matcher, 9 per match, vilket ur konkurrenssynvinkel inte är bra. Pingvin vinner nog inga seriematcher i år och det vore bäst om de tillbringade viss tid på lägre nivå för att ge alla ungdomar tid att växa till sig.

Hittills har Spartacus visat sig bättre än Enköping, som också håller på att introducera ett antal unga adepter. Men i denna omgång kom de i närheten av en förlust. Det blåser mycket i Partille och Spartacus började lite nonchalant mot vinden. De ledde 5 – 0 tidigt, hade många genombrytningar men lyckades inte få bollen över mållinjen en andra gång.

Man inbillade sig att Spartacus skulle dra ifrån med vinden bakom sig efter pausen och de gled mot 17 – 0. Men Enköping  kämpade tillbaka och låg under med endast 22 – 17 då några minuter återstod. Ett anfall förde de 10 meter från linjen med chans till utjämning och målspark då 5” återstod, men Spartacus räddade situationen och lade till ett eget försök vid slutsignalen. 29 – 17 således till Spartacus som nu har 21 poäng. En bra insats dock av Enköpings unga kedja med goda bidrag dessutom av Mac Setanta och Solomon Saul. Spartacus´ centrala figurer hade en mellanvecka och får nog skärpa sig om de skall nå fram till silvret. Lagen möts igen andra veckan i augusti i Enköping.

Dagens nyhet är att Förbundets nye ordförande, Michael Hedberg, har hoppat av efter ett par månader. Antagligen har han nu insett i vilken penibel situation Förbundet befinner sig. Landslagstrupperna tycka dock leva ett eget, dyrt, liv utan någon som helst kontroll.

Det får bli ett extra årsmöte på nytt. Under tiden har klubbarna konstaterat att Förbundet, med undantag för Tävlingskommittén och Disciplinnämnden, upphört att fungera. Huvudproblemet är att Generalsekreteraren, som skall vara Förbundets ansikte och röst gentemot klubbarna och externa instanser inte fungerar. Han svarar nästan aldrig på brev, har misslyckats upprepade gånger med att lämna besked om viktiga frågor, visar sig ytterst sällan i rugbysammanhang och har aldrig lärt sig efter åtskilliga årtionden hur svenska språket är uppbyggt. Vederbörande har i åratal kvitterat ut en heltidslön utan att göra rätt för sig. Behöver jag precisera den första åtgärd som bör vidtas när vi får ytterligare en omstart? 

Nästan halvvägs

Två matcher i Superserien om tre veckor, sjumanna-SM första veckan i augusti, men i övrigt tar 15-manna rugby en paus på 10 veckor. Vi har inte tillräckligt med lag för att rättfärdiga en säsong från maj till oktober. Redan nu är det samma lag som möts gång på gång på gång.

Två matcher spelades i Superserien i helgen. De två svagare lagen möttes samt de två starkare lagen. Enköping och Pingvin tillhör tyvärr den första kategorin och deras match gjorde lite för att ändra omdömet. Det blev jämnt i första halvlek, 15 – 12 till hemmalaget Enköping. Därefter fick Enköping ett ryck där de gjorde tre försök och drog ifrån till 34 – 12 då 22” återstod. Därefter blev det en seg affär då Enköping lade av och Pingvin hade lite att erbjuda. Nu har vi sett alla nya spelare som klubbarna anskaffade i år, men inget tyder på att dessa nämnvärt höjt standarden på lagen. Fyllt luckorna men inte mycket mera. Elias Granath återvände från studierna och gjorde bra ifrån sig, likaså Wannerberg som hade varit med om Sveriges sjumanna lag. Stommen i det gamla gardet syns inte hos Enköping även om Proos gjorde en trevande insats då han kom in med 8” kvar. Ärligt talat tror jag inte att dessa två lag presterar på en högre nivå än allsvenska matchen mellan Hammarby och Exiles B några dagar innan.

Exiles hade vunnit sina fyra matcher lätt med 5 poäng varje gång, medan Spartacus hade också tre femmor och en poäng för fyra försök mot Exiles. 20 mot 16 poäng således inför drabbningen i Stockholm. Spartacus började bra även om Exiles för det mesta hade ett övertag. Det blev dock 10 – 12 till bortalaget strax före halvtid och det blev skrämselhicka för Exiles efter 52” då en av Exiles pelare fick ett rött kort efter en mycket märklig tackling. Vi får se vad disciplinnämnden kommer fram till.

Hur som helst, Exiles skärpte sig med 14 man och vann resten av matchen 36 – 5. Exiles hade en mycket starkare bänk och även med 7 man i klungan dominerade de de fasta situationerna. Jag blev imponerad av det jobb som Exiles andra led Jérémy Viala och Liam Ryderfelt presterade i anfall och försvar. Spartacus har bra backar och är klar tvåa i Sverige just nu, men deras klunga håller inte riktigt måttet. Exiles hade 6 – 7 av sina bästa spelare borta och om de mot förmodan får ihop allihopa någon gång blir det inte roligt för motståndarna.

Jag är naturligtvis glad om det går bra för Exiles och det gör det för närvarande. De leder Superserien och Norra delen av Allsvenskan för både damer och herrar. Vi får se om de kan hålla dessa positioner fram till säsongens slut.

Efter många om och men blir det Enköping som tar hand om sjumanna SM. Det bör gå bra, de har två spelplaner och är vana vid att arrangera evenemang. Det har också bestämts att det inte blir någon kvalificering. Med två planer och två dagar klarar man lätt 2 x 12 lag och så många lag har vi inte i Sverige.

Stockholmsderby

Hammarby 17 – Exiles B 24

”Game of two halves” en vanlig klyscha då Hammarby tog emot Exiles B i en hängmatch för att avgöra vem som går in i sommaruppehållet i ledningen för Allsvenskans Norra del. Exiles började bra men under en längre period tappade deras backar bollen varje gång de vidrörde den. Hammarby passade på och pressade Exiles med bra kedjeanfall. Till sist lyckades hemmalagets australiensare Jordan Meznaric ta sig igenom försvaret och Hammarby tog ledningen med 7 – 0. De lade till en straffspark och gick in till pausen med en 10 – 0 ledning. Exiles hade en tung och erfaren klunga och det märktes att motståndet var tuffare än vad Hammarby hade ställts inför tidigare under säsongen. I andra halvlek tog Exiles befälet och Hammarby hade svårt att stå emot. Exiles drev framåt gång på gång i klungan och luckorna började öppna. De skapade 4 försök och omvandlade poängställningen till 10 – 24. Hammarby fortsatte att kämpa och vid slutsignalen gjorde de ett andra försök och fastställde slutresultatet till 17 – 24. Detta gav de en välförtjänt poäng, medan Exiles genom 4 försök fick 5 poäng. Det kan noteras att Exiles två sista försök gjordes av Hamish Mabon, som fyller 60 i februari! Detta är hans sista säsong och det har lockat ett antal tidigare landslagsspelare att ställa upp för Exiles B-lag. Hamish fick också ett gult kort för en hög tackling, enligt uppgift hans första sedan flera årtionden tillbaka.

Matchen spelades på en hyfsad nivå och några i publiken undrade om inte lagen skulle ge Pingvin och Enköping från Superserien en bra match. De är inte så långt ifrån i alla fall.

Profixio helt fel fortfarande. Poängfördelningen efter 4 omgångar är Exiles B 16, Hammarby 12, Erikslund 11 och Uppsala 5. En rolig serie där alla kan slå alla.

En liten notering om SM för sjumanna i början på augusti (?). Enligt uppgift ansökte Malmö om turneringen i februari, med krav på klara besked senast i april för att bl. a. möjliggöra planeringen med kommunen. Efter tre brev fick de aldrig något svar och nu har de sagt att det inte längre är aktuellt. Vad säger SRFs tävlingskommitté och generalsekreterare? Existerar de? På min tid hade vi en GS, Hasse Nordgren, som jobbade 9 – 5, mån. – fre. på kansliet.  Dags för nye ordförande att ta i med hårdhandskarna.

Svensk rugby: 5 herrmatcher, 3 dammatcher

Serierna rullar vidare. Exiles damer slog Enköping borta 60 – 0 för en vecka sedan, nu förlorade de 7 – 17 på hemmaplan. Trots förlusten vinner Exiles serien. Av tidigare redovisade skäl kan Enköping känna sig förfördelade. Söderut lyckades Skåne Ladies få ihop 15 spelare till Vänersborg och förlorade 73 – 5. Göteborg på hemmaplan slog  Småland Ladies med marginal. På Göteborgs två bortamatcher har de släppt in 96 resp. 76 poäng. Poängfördelningen med två omgångar kvar är Skåne 15, Vänersborg 12, Göteborg 10 poäng. Vänersborg har två hemmamatcher kvar, hoppas de vinner.

Förväntade resultat på Superallsvenskan. Exiles med många borta slog Enköping 55 – 19. Enköping, som gjorde hyfsat ifrån sig, ser ut att ömsa skinn. Jag skall dock inte spekulera vad som händer bakom kulisserna. En ny Nr 8, 18 årige David Jensen, verkar mycket lovande.

Pingvin har nu 4 – 5 nya spelare och är troligtvis något starkare. Spartacus vann till sist 27 – 12; Adrian Quarnström gjorde hattrick inom en halvtimme men blev sedan skadad. Spartacus fick kämpa innan Hector, som spelade fullback, gjorde ett bonusförsök.

Lite statistik från Superserien: efter 4 omgångar har Exiles gjort 36 försök, 9 per match, men också släppt in 9, drygt 2 per match. Förklaringen är delvis att Exiles på ett relativt tidigt stadium släpper in alla sina reserver, normalt 8 stycken. Fram till 60” har Exiles bara släppt in 2 försök på 4 matcher; ytterligare 7 har släppts in efter 60” då många reserver skapar luckor i försvaret. Efter en tredjedel av serien och bortsett ifrån katastrofala skador tyder mycket på att Exiles tar sin 20:e SM-titel i år. Inte särskilt roligt efter 4 matcher.

Återstår Allsvenskan: jag skrev tidigare att det kan vara en rolig serie och mycket tyder på det. Det blev serievändning och i Norr tog Exiles emot Uppsala som hade slagit dem 53 – 33 efter blixtanfall de sista 10 – 12 minuterna. Nu var Uppsala lite svagare och Exiles lite starkare och det räckte för att vända på skutan. Efter de första 10 minuterna då Uppsala slog in två straffsparkar blev det Exiles för hela slanten. Det skadade inte att Ian Gowland gjorde ett gästframträdande. Det blev 36 – 6 till sist.

Efter en tuff match på bortaplan för en vecka sedan vann Erikslund till sist över Hammarby med 24 – 20. Nu var det Hammarbys tur att kämpa på bortaplan och att ta hem segern med 26 – 21.

Profixio-tabellen är helt fel. Enligt mina beräkningar har Exiles, Hammarby och Erikslund alla 11 poäng och Uppsala 5. Hammarby och Exiles har en hängmatch för att avgöra vem som leder serien efter 4 omgångar. Den spelas på Gubbängen nu på onsdag.

I Söder hade jag fel när jag trodde att Malmö varit obesegrade. De hade förlorat på hemmaplan mot LUGI. Denna helg var det bara Vänersborg/Karlstad mot Göteborg och här var det bortalaget som vann med bonuspoäng. Efter fyra omgångar är det Göteborg som leder med 16 poäng, Malmö har 14, LUGI 10 och V/K 1. Kan bli en spännande avslutning.

Seriespel tar nu paus i nästan 10 veckor! Vi får hoppas att någon förening har tagit på sig uppgiften att organisera 7-manna i början på augusti. Ha en bra semester!  

Flera roliga matcher i helgen

Inget dåligt veckoslut med en rad spännande matcher. Mina prognoser slog in mitt i prick, vilket inte inträffar särskilt ofta.

Seriematcherna slutade i stort sett enligt prognoserna: Enköping kämpade bra en halvtimme före pausen, men orken tog slut och Exiles gjorde 45 poäng i andra halvlek. Mac Setanta klart bäst av dem som kom från Troján. Retur nästa vecka då båda lagen har spelare tillbaka, men jag befarar att glappet mellan lagen fortfarande blir stort. Pingvin kämpade också bra under långa perioder men kunde inte stå emot då Spartatus anfall kom igång. Blir det mindre skillnad nästa vecka då Spartacus har sina halvbackar tillbaka? Jag tvivlar på det.

Damerna gick planenligt. Enköping utan 5 spelare hade ingen chans mot Exiles, med 0 – 60 i baken and Norra serien avgjord. Göteborg kunde inte få ihop fullt lag och förlorade stort mot Sörmlands damer och Skåne ladies fick kämpa mot Vänersborg, de låg under i andra halvlek. Allt förutsägbart med tanke på vilka spelare som var i Spanien.

Kanske Enköpings sämsta helg genom tiderna, 14 – 71 och 0 – 60. En del av förklaringen till följd av förbundets nonchalans. Det var känt för länge sedan att såväl herrar som damer skulle spela i Spanien; men ingen informerade Tävlingskommittén som lade serien samma helg och vållade problem för flera klubbar. Business as usual!

Malmö fortsätter att dominera Södra Allsvenskan medan det är fortfarande jämnt i Norra delen. Erikslund vann med ett nödrop mot Hammarby och Uppsala – Exiles B stod oavgjort 33 – 33 då 12 minuter återstod. Exiles pressade för det mesta och stoppades 2 m från linjen vid flera tillfällen. Men en interception och tre ytterligare anfall från långt håll såg Uppsala vinna 55 – 33! En rolig och återhållande match, vi får se hur returen blir nästa vecka i Stockholm.

7-manna turneringar var en stor besvikelse, de deltagande lagen var klart sämre än som hade aviserats men det gav inte Sverige särskilt framträdande platser ändå. Spelplanen hade i Sverige bedömts som ospelbar på morgonen och omvandlades till lera och vattenpölar efter enorm bevattning på eftermiddagen. Ett lag som inte dök upp och All Star lag som saknade stjärnor. Schemat ändrades ideligen och den spanske kommentatorn var något av ett skämt. Herrarna hade 7 – 8 lag som kunde spela 7-manna och Damerna kanske 4 av 7. Turneringen har varit på gång i 37 år, men man fick en känsla av att slutet var nära.

Herrarna spelade rätt bra på Dag 1, de hade turen att tillhöra den svagaste gruppen och utnyttjade våra snabba ynglingar på ett bra sätt. I kvarten blev det sedan Litauen som spelade ut dem fullständigt och vann 28 – 5, Sveriges poäng efter slutsignalen. I den match som jag tror var om 5 – 8 plats förlorade Sverige knappt mot ett s.k. Sydafikanskt lag. Vad som blev slutresultatet orkade jag inte bevaka.

Damerna fick bara två matcher Dag 1 mot nästintill nybörjare och vann lätt. Sedan blev det mot det tredje svaga laget, som också förlorade stort. Det hade aviserats att Polen och Kina skulle spela, finalisterna i HSBC Challenger series, men det var deras utvecklingslag som ställde upp. Polen vann knappt över Sverige i semifinalen och Shandong (Kina) slog lokala klubben i den andra. Det blev således final mellan de två utvecklingslagen, vilket ger en viss fingervisning om turneringens kvalitet som helhet. Sverige kunde dock inte veta i förväg om denna låga kvalitet. Jag har upprepade gånger efterlyst en riktig sprinter i det svenska damlaget. Hon saknas fortfarande och det är delvis därför vi inte gör några framsteg.

Rugby Europe har tre veckor innan Trophyturneringarna börjar äntligen redovisat var och när de skall äga rum. Herrarna lyckades inte nå befordran till Championship nivå förra året och även Damerna åkte ned till Trophynivå i år. Matcherna är i juni/juli och efter seriespel.

Rugby Europe, som Anders Svärd påpekat för mig, har Israel i båda grupperna och herrarna tror jag skall inleda mot dem. Hade jag någon makt i SRF skulle jag begära a) att Israel utesluts ur turneringen och om inte det beviljas b) att Sverige drar sig ur. Ett c) alternativ vore att lämna w.o. i eventuella matcher mot Israel. Jag gissar att Norge, som nyss erkänt Palestina, kommer att hamna i liknande bryderier.

Stympad serieomgång

Tråkigt att ideligen kritisera förbundet, men vad skall man göra när deras inkompetens når nya höjder varje vecka. Både herr- och damlandslagen, 7-manna, efter sedvanligt hemlighetsmakeri, skall nu i helgen spela i en turnering i Spanien, samtidigt som full omgång i våra miniserier skall spelas. Antalet inblandade spelare redovisas inom parentes:

Damer:

Enköping (5) – Exiles (1)

Småland Ladies (0) – Göteborg (2)

Skåne Ladies (3) – Vänersborg (0)

Herrar:

Enköping (4) – Exiles (3)

Spartacus (2) – Pingvin (1)

Malmö (1) – Lugi (0)

Damerna var lediga förra veckan och hade 4 – 5 andra lediga veckoslut att välja på. Båda de inblandade lagen i Norr har slagit det återstående laget med 90 – 110 poäng. De två matcherna dem emellan är således av avgörande betydelse för slutspelet, Det hade nog varit en tuff och jämn match; men rimligtvis gynnas nu Exiles när 5 bra spelare saknas hos motståndarna. Det kan nog innebära att Exiles vinner Norra serien och möter tvåan i Södra gruppen, vilket ger raka spåret till finalen. Göteborg, som inte är bra på att resa, kan vara sårbara när de reser till Småland Ladies utan två viktiga spelare och Skåne får det betydligt svårare med tre som saknas mot Vänersborg.

På herrsidan är det mindre krisartat. Enköping försvagas avsevärt men hade nog inte slagit Exiles oberoende av laguppställningarna. I andra matchen saknar Spartacus två viktiga spelare, halvbackarna, medan Pingvin saknar den som hittills visat lite gnista i anfall. Det kan dock bara sluta på ett sätt. I Skånederbyt var den ende uttagne Erik Flawn Orpana, en 19-åring som inte spelat för Malmö i år.

7-manna turneringarna i Costa Blanca kan vara rätt så underhållande med 12 herrar och 8 damer. Det svenska herrlaget har några som har sett bättre dagar; de har 2 forwards och 10 backar, vilket förefaller vansinnigt. Orpana har främst visat upp sig i skolrugby i Malmö förra året, men han lär också ha bidragit till att Malmö gick till 7-manna SM-final förra året. Det kan vara vettigt att låta en lovande yngling smaka på hård internationell konkurrens. Kan Sverige sluta bland de sex främsta på herrsidan har de gjort bra ifrån sig.

Damsidan har bara en av våra många damer med som spelar i utlandet. Utvecklingsmässigt har de stått stilla på senare år, samtidigt som många andra länder rusat ifrån. Konkurrensen är hård och det krävs en stark insats för att inte hamna femma-sexa.

Turneringarna visas på Youtube med start kl.10.30 båda dagarna. Schemat finns på Hästens fans sida. Håll till godo!  

Den förlorade sonens återkomst!

Nu skriver jag ffg på åtta månader. Anledningen är inte ett bristande intresse för rugby, utan att jag har ägnat mina ansträngningar åt att skriva på en ny upplaga av min bok om psykologisk testning. Det har blivit 30 000 nya ord och textmassan nu är uppe i 700 sidor. Jag är i stort sett klar och vi räknar med att den nya upplagan kommer i augusti.

När jag senast skrev var det en bra tid för Exiles´ rugby: både herrarna och damerna hade blivit svenska mästare och båda två var obesegrade i Sverige under hela säsongen. Dessa framgångar kunde dock inte dölja den svåra situation i vilken svensk rugby befann sig.

Svårigheterna har fortsatt in i 2024. Bara ett par veckor innan säsongsstarten har man lyckats få ihop ett seriesystem som omfattar totalt 19 lag, 12 herrlag och 7 damlag (Hammarby damer utgick). Damerna kom in i bilden på 90-talet, men 12 herrlag (11 föreningar) är ungefär på samma nivå som för 50 år sedan, en katastrofal nedgång. Endast med stor möda kunde man få ihop fyra lag som ville konkurrera om SM på herrsidan; lag som Göteborg, Malmö och LUGI tackade nej och Trojan/Kalmar Södra drog sig ur seriesystemet över huvud taget. Det lämnar stora trakter i Sverige som inte har någon serieaktivitet alls. Förvisso ser vi rätt ofta bilder på nya eller återuppståndna lag på Hästens blogg, men inga tycks vara i stånd att få ihop 15 pers att ställa upp varje vecka.

Sammanfattningsvis har vi i Superserien Enköping, Exiles, Spartacus och Pingvin; Allsvenskan (Väst/Syd) Vänersborg, Göteborg, LUGI och Malmö; Allsvenskan (Norr) Erikslund, Exiles B, Hammarby och Uppsala. På Damsidan har vi 4 klubblag och tre samlingslag. Det blir totalt c:a 6-7 matcher i veckan, knappt synligt i svensk idrott som helhet.

På herrsidan har vi förra årets obesegrade mästare, Exiles, som tycks ställa upp med samma lag som förra året; de blev starkare och starkare under säsongen och deras tre sista matcher slutade 75 – 10 mot LUGI, 64 – 14 mot Enköping och 67 – 3 mot Spartacus. Enköping, Spartacus och Pingvin har alla annonserat efter nya spelare men inte mycket har redovisats offentligt. Enköping skall nog få uppemot 10 spelare från Trojan, men 160 km minst till varje match, för att inte prata om träningspass, kan ta på krafterna. Trojan fick inte vara farmarlag till Enköping och då får spelarna som går över inga länkar kvar till Trojan.

Spartacus, som har varit en frisk fläkt på senare år, har fått tillbaka Mike Tatus son, Jack, från Söderhavet och ett par tre engelska namn har anmälts inkl. en stor Australiensare från Frankrike.

Pingvin vet vi inte så mycket om; de anmäler nästan varje klubbspelare sedan början 1962 inkl. Wolfgang Österling, klubbens Grand Old Man, född 1932. De flesta georgier finns fortfarande med på spelarlistan, men ingen tycks tro att fler än några enstaka dyker upp. Vem vet, det finns utrymme för flera överraskningar när lagen till sist visar upp sig. Jag misstänker dock att förstärkningarna inte blir ”game-changers” och att Exiles får en tämligen bekväm promenad mot ett 20:e SM-tecken och därmed hinner i kapp Enköpings ”ouppnåeliga” rekord. Det har jag ingenting emot, men jag hoppas innerligt att det i stället blir strid på kniven om titeln. Enda rapporterade träningsmatch såg Enköping slå Hammarby  15 – 5, ett bra resultat för Hammarby som lär ha fått vissa förstärkningar i år.

Norra Allsvenskan kan fortsätta som en rätt rolig serie, vilket det varit på senare år. Erikslund såg ut att dra ifrån fram till sommaren förra året med sex segrar i rad, men sedan blev det fem förluster och en tredje plats. Exiles B var något svagare än de tre andra lagen, det är inte roligt att stuva om laget varje fredag kväll, men i år har Exiles haft närmare 40 herrar som varit ute på träningspassen. Hamish Mabon, 59 år, har också meddelat att han efter 35 år i A-laget med över 500 försök, och 5 år i B-laget, att han spelar sin sista match i höst. Räkna med att några av våra äldre stjärnor ställer upp för att hylla honom i B-laget i år.

Stockholms stad bjöd som vanligt in till Stadshuset alla Stockholmslag som vunnit SM året innan. Exiles hade 60 deltagare, en fjärdedel av alla SM-vinnare från huvudstaden 2023 (SM herrar och damer samt SM sjumanna herrar).

Exiles damer ser ut att vara lika starka som 2023. De har haft bra förberedelser inför säsongen inkl. en resa över till Åbo. Där bjöd de finska damerna på oväntat starkt motstånd, men det blev ändå åtta försök mot noll för våra tjejer. Tråkigt ur SM-synvinkeln är att minst 10 damer på landslagsnivå numera spelar i utlandet. Smickrande, men urholkar oss på hemmaplan.

Denna inledning skrevs för ett tag sedan; låt oss nu se hur långt vi kommit efter ett par omgångar. Superallsvenskan har inte visat sig vara alltför super hittills. Under första omgången ställde Pingvin och Enköping upp med två av sina sämsta lag någonsin. Spartacus har utvecklats positivt under en följd av år, den förbättringen har fortsatt och Exiles har i stora drag samma obesegrade lag från 2023. Resultat: Spartacus åkte upp till Enköping, spelade med lite gnista och ambition och vann med 37 – 3, sex försök mot noll. Spartacus dominerade spelet genomgående; efter straffar kom Enköping ibland in på motståndarnas röda zon, men en mycket klen klunga klarade aldrig av att driva över linjen. Fasta klungorna rätt jämna. Enköpings kedjeanfall var nästan obefintligt och Tim som uthalv stod för det mesta stilla och gjorde långa sparkar. Robban gjorde väldigt lite som fullback och gick av planen i halvtid med en lårskada. 3 – 4 spelare i Enköpings lag kom från Trojan, endast Jonas Zengler lämnade något intryck. Jonaton Hector matchens lirare, vi har flera bra klunghalvor  i Sverige för tillfället.

Pingvin utan sina georgier och andra utländska spelare gjorde ett bedrövligt intryck. Under första 30 minuterna gjorde Exiles försök nästan varje gång de vidrörde bollen. De dominerade helt klungan och varje ställklunga tog ett par minuter då Pingvin försökte slingra sig. Långa dröjsmål upprepade gångar. Takten avtog då Exiles bytte ut alla åtta reserver på ett tidigt stadium. Alldeles för många sneda inkast med åtföljande eviga ställklungor. Nika tog en dryg minut för varje målspark, matchen bestod således delvis av att 10” ägnades åt att se honom förbereda dessa sparkar. Hade Exiles spelat 80” med sitt bästa lag och hade Nika och domaren snabbat på spelet hade Exiles passerat 100 poäng. Här blev det bara 64 – 0 och 10 försök. En mycket tråkig inledning till Superserien.

Andra serieomgången ställde de två sämre lagen, Pingvin och Enköping, mot varandra samt även de två bättre, Spartacus och Exiles. Här hade Pingvin två nya utländska pelare, men i övrigt samma tunna gäng som visat upp sig i Stockholm. Enköping var ännu svagare än veckan innan, det saknades 7 – 8 av deras etablerade spelare. Jag hade tippat en seger för Pingvin, men det blev inte så. Tim hade en mycket bättre match än veckan innan och Enköpings kedja fick stort utrymme att gå till anfall. Det blev 15 – 0 inom en halvtimme och det utökades till 20 – 0 ett par minuter efter pausen. Med vinden bakom sig kom Pingvin mera in i spelet men det blev aldrig närmare än 25 – 17 till bortalaget. Ställklungorna verkade vara rätt jämna och ingenting tydde på att Pingvins två nya pelare var game-changers. När lagen inte var helt överkörda som i omgång 1 hade de lite mera chans att visa upp sig. Standarden, inte minst tacklingen från båda sidorna, var dock fortfarande långt under superserienivå.

Anders Svärd, min fru Sylvia och jag gjorde en utflykt till Partille för att se hur Västkustens bästa lag, Spartacus, hade det mot Exiles. Det blev en mycket angenäm upplevelse med tillfälle att hälsa på många gamla bekanta, inte minst Nisse Nilsson, som tillsammans med många andra sprang omkring och såg till att allt fungerade. Fin klubblokal, god stämning. Matchen blev också underhållande. Spartacus har höjt sin spelstandard i år men har oturen att möta ett Exileslag som jag tror är det bästa på 3 – 4 år. Det blev ett mycket tufft spel, men Exiles hade ett övertag, inte minst i ställklungorna, och ledde 42 – 7 efter 60”. Snart hade Exiles alla åtta reserver på plan och då kom Spartacus in i spelet mera. De gjorde tre försök, knep en poäng, och kunde nog vara nöjda med dagens insats och slutresultatet 26 – 42. Intressant att notera: straffördelning fram till 60”, 6 – 6; efter 60”, 9 – 1 till Spartacus och gult kort till Exiles. Kanske dags för vår bänk att lära sig lagarna.

Efter två av tolv avgångar är det klart att det finns ett stort glapp mellan de två sämsta och de två bästa lagen. Skador och ytterligare nytillkomna spelare kan ändra bilden, men det verkar som om SM-guld och silver är redan intecknade.

I övrigt har Norra Allsvenskan börjat bra med jämna matcher mellan de fyra lagen. Exiles B ställde upp mycket riktigt med några slocknade stjärnor och det räckte till en seger mot Erikslund med 26 – 15. Söderut har Malmö börjar bra med tre segrar. Damerna har för många 100-poängare redan, vi får se hur det utvecklas när de bättre lagen möts.

I allt elände som förekommer inom svensk rugby kan det noteras att det åtminstone går bra för Exiles. De vann sina tre seniormatcher i helgen och hade totalt 165 spelare verksamma från U8 och uppåt.

Ett positivt inslag har varit videobevakningen. SRF-systemet har kollapsat, som allt annat, och klubbarna har satsat på egna lösningar. Adrian Quarnström hade en alltigenom professionell bevakning av Spartacus – Exiles, och Enköping har en egen fin videoanläggning som användes till Enköping – Spartacus. Så vitt jag vet spelade de in matchen i Trelleborg och klippte ned den till 45”, dvs hela speltiden. Och Exiles har också en ny anläggning där Andrew Mabon, som gått ut Filmskolan, har hand om inspelningarna. Ser bra ut överlag, fast det gäller att skaffa kommentatorer.

Noteringar från Svenska Rugbyförbundet: förlust förra året på 680 000:-, nästan hela styrelsen byttes ut. Ny extern ordförande med begränsad rugbyerfarenhet. Alldeles för många landslag utan kostnadskontroll eller samordning med seriesystemet (10 spelare från Superserien försvinner till en 7-manna träningsturnering nästa vecka då full serieomgång spelas). Det obefintliga kansliet som inte svarar på brev, epost eller telefon finns kvar i Göteborg, trots en heltidsanställd generalsekreterare, Neil Johnson. I likhet med flera andra minoritetssporter i Sverige närmar vi oss en slutgiltig undergång. Är det så vi vill ha det?   

Hedersordförandes pris

Detta är fjärde året priset har utdelats. De tre första åren sköttes det av SRF men nu har jag tills vidare bestämt mig för att ta hand om det själv. Det har fungerar bra, jag har fått in ett antal lämpliga förslag (ingen har föreslagit sig själv) och efter samråd med andra rugbyinsatta har jag kommit fram till följande:

Hedersordförandes pris tilldelas Arlo Knox, Stockholm Sharks RFC. Arlo, som tidigare spelat rugby för Sverige, startade en rugbyklubb för ungdomar i Tumba 2017. Han lyckades dessutom övertala kommunen att tillhandahålla en rugbyplan och en klubblokal. Klubben fortsätter att växa och har nu 62 spelare, pojkar och flickor, som har lag från U8 till U16 och håller på att utvecklas uppåt i åldersgrupperna. De har också sociala aktiviteter för vuxna varje fredag och andra ungdomsaktiviteter. Sharks är, så vitt jag vet, den enda klubb som startat från scratch på senare år, har byggt upp en omfattande verksamhet och som ser ut att ha en bestående struktur. Arlo får ett diplom och 10 000:- som belöning.

Det kom som sagt flera bra förslag i år, vilket tyder på att det varit en uppdämd efterfrågan och efter moget övervägande har vi bestämt oss för att dela ut vissa hedersomnämnanden för andra som lämnat bidrag till utvecklingen av svensk rugby. De får ett diplom och 2.500:- som belöning. Dessa är, i bokstavsordning:

Stina Leijonhuvud (XX-Stockholm) Stina är välkänd i rugbykretsar sedan länge som stjärna i landslaget och ordförande i förbundet. Hon nominerades dock för det arbete hon har gjort under många år i Stockholm för att utveckla damrugby för ungdomar med insatser som sträcker sig över flera olika föreningar.

Adrian Quarnström (Spartacus). Adrian har varit en drivande kraft i Spartacus sedan många år tillbaka. Han har dessutom hjälpt till att bygga upp ett TV-streamingsystem åt flera klubbar och har byggt upp motsvarande SRF-aktiviteter, som t ex i samband med SM för sjumanna.

Karl Stein (Exiles) Klubben lär numera ha den mest omfattande ungdomsverksamhet i Sverige med över 120 aktiva ungdomar. Han gör ett enormt arbete att ta hand om och samordna alla dessa lag och spelare och har dessutom hjälpt till vid USM i Enköping.  

Jennifer Sundquist (Exiles). Jennifer har varit ryggraden i Exiles damrugby sedan många år tillbaka och har fört dem till fler SM-titlar än någon annan förening. Hon har dessutom spelat för Sverige både 7- och 15-manna och har varit verksam inom SRF´s styrelse. Hon har genom sociala medier och andra aktiviteter (OS-fackelbärare, osv.) gjort mycket för att locka människor till rugby och för att sprida kunskaper om svensk rugby runt om i världen.

Mike Tatu och Maria Tatu Robertson (Spartacus) . Herr och fru Tatu har båda spelat för Vänersborg och landslaget tidigare. När de så småningom flyttade till Spartacus har de som tränare bidragit till att höja lagets status till SM-medaljörer för första gången på 50 år och bidragit till att skapa en positiv och ambitiös stämning inom klubben som helhet.

Jag vill gärna lägga till att vi lever i en värld som sträcker sig utanför vår lilla rugbykrets, där det f.n. sker outhärdliga saker som får en att tappa förtroende för världens s.k. politiska ledare. Jag har således samtidigt skickat en donation till Läkare utan gränser för att stödja deras arbete i Gaza.

Hunter Mabon Sr

Stiftaren till Hedersordförandes Pris.

Obs.!  För att göra det möjligt för mig att på ett enkelt och smidigt sätt överföra prispengarna till mottagarna vore jag tacksam att få ett bankkonto till vilket pengarna kan skickas. Jag behöver även en postadress till vilken diplomet skall skickas. Informationen bör skickas till hm@mabon.se.   

Match against Switzerland and other Trophy matches.

OUT: Kristersson, Duffy, Nordgren,

IN: Rafael, Axelsson, Hoade

Rafael , prop/flanker, and Axelsson, scrum-half, have played well all season for their clubs in Allsvenskan. Hoade, centre, played for U18 nine years ago, now playing at very low level in England. Of the three who have come in, all are on the bench.

 Of the starting XV Helge Strale replaces Pettersen/Cordes as prop, Larsson replaces Eliasson as lock and Fransson replaces Ahlbäck as full back, who in turn moves to the wing to replace Nordgren. I imagine Nordgren was injured or not available, but who knows? I´m sorry to be negative again, some people seem to regard this as close to treason, but I would love to have a debate with anyone who maintains that this is currently Sweden´s best XV. I don´t know anybody who regularly follows Swedish rugby who would maintain that this is the case. Many regard some of the choices as incomprehensible, after seeing most of the few matches they have played this year.

There are still three forwards neither good enough nor fit enough to play international rugby. We know Sweden have half a dozen good players, but will that be enough against Switzerland? They started off with a bang last year, outclassing Sweden 69 – 12, but by the end of the season they could only beat Croatia 32 – 20. They have a fearsome prop, Cameron Hollenstein, 134 kg, who will create enormous problems for the Swedish pack which could well go backwards at speed. Hard to see Sweden reversing last year´s result, they´re about the same strength as before, but Switzerland seems to have a fair number of new players and may not be able to reach the heights of a year ago. We shall see on Saturday afternoon.

The remaining teams in the Trophy group all play at the weekend, Czechia vs Croatia and Ukraine vs Lithuania, the latter match being played in Croatia. The game between the two C:s could be fascinating. The Czechs are not the team of yesteryear, but they still showed they could create and score tries (the try count was 6 – 5 to Sweden last week). The Czechs have made six changes from the Swedish match, we´ll see if that helps them to raise their game. Croatia have been improving of late at XVs and VIIs and I wouldn´t like to forecast this result.

The remaining game could also be interesting. It must be heart-breaking for Ukraine to play under the present circumstances, I believe one of their team members has been killed in the fighting; yet they beat Sweden comfortably last year. Even Lithuania seems to have fallen away of late. Sweden did well to beat them narrowly last year after they seemed to be moving up a level. This match could also go either way.

Sweden – Tjeckien 28.10.23, Resultat 48 – 35

Poänggörare:  Försök: A. Kalling-Smith 10, A. Loman 5, M. Nilsson 5, T. Karlsson 5, A. Nordmark 5.  Sparkar: M. Nilsson 18 (6 x 2, 2 x 3)

>kom in på plan,  <lämnade plan, (ålder), matcher spelade i Sverige i år, normal position, nuvarande klubb

Uppgifterna mer eller mindre korrekta.

Starters

1. (23) A. Loman, Lugi, hela säsongen, pelare/nr 8

< 75” 2. (25) C. Forsberg, Exiles, hela säsongen, kratsare

< 50” 3. (33) V. Cordes a.k.a. Pettersson, Lugi, 5 matcher som pelare, 3 på bänken

< 75” 4. (22) E. Granath, Newcastle Univ., universitetsserien i England, andra led

< 53” 5. (27) C. Sidgwick, TOEC TOAC FCT, 5:e nivå i Frankrike, andra led

6. (- ) A. Marini, Paris Univ. 5:e nivå i Frankrike, andra led

7. (31) S. Paulsson, Troján, 3:e led., inga matcher i år (skadad)

8. (25) T. Karlsson, Exiles, hela säsongen, nr 8

9. (23) M. Nilsson, Cahors, 6:e nivå i Frankrike, klunghalv (reserv förra veckan)

23. (37) T. Johansson Livonia, enda serien i Lettland, uthalv m. m.

11. (26) A. Nordgren, Malmö 6  ½  matcher, ytter/center, ½ match de senaste 9 veckorna

12. (-) P. Murphy, Watsonians, 4:e nivån i Skottland, center

13. (-) A. Kalling-Smith, RAMs, 3:e nivån i England, center/ytter

14. (21) M. de Chavaille, Atletique Perigourdin, andra nivån i Frankrike, ytter

< 40” 15. (26) S. Ahlbeck, Malmö,  hela säsongen, center 

Bänken

–    16. (31) A. Christersson, Troján, 4 matcher, kratsare/flanker, inga matcher de senaste 8 veckorna

> 75” 17. (31) O. Larsson, Malmö,  5 Pingvin + 1 ½ Malmö, andra led, 1 ½ matcher de senaste 8 veckorna

> 50” 18. (31) P. Stråle Heelge, Livonia, enda serien i Lettland, pelare

> 75” 19. (24) A. Nahas, Erikslund, 7 matcher, pelare, inga matcher de senaste 7 veckorna

> 48” 20. (37) V.P. Iuta Frixell, Exiles, 3 matcher, center, spelat 1 match sedan 10 juni

> 78” 21. (25) L. Ahlgren, Malmö, 5 Pingvin, nr 8, inga matcher de senaste 8 veckorna

> 78”  22. (-) J. Duffy, Monkstown, 6:e nivån på Irland, klunghalv

> 40” 10. (33) R. Fransson, Enköping, hela säsongen, uthalv/fullback

Bra resultat för Sverige. Mitt tips var att Sverige skulle förlora stort, men det var innan jag såg det tjeckiska laget och visste att de skulle få rött kort före pausen. Nästa alla var inhemska spelare med hälften från topplagen Ricany och Sparta Praha. Oftast har de haft 4 – 5 spelare från utlandet och en klunga som tidigare var två klasser bättre än den vi såg igår. När vi slog Tjeckien förra året var vi begeistrade, men det påpekades att de hade haft 8 spelare födda efter sekelskiftet. Någonting har hänt m a o med Tjeckisk rugby, det finns liknande tendenser på damsidan, men det är inte någonting som behöver bekymra oss.

Jag skrev före matchen att drygt en tredjedel av de uttagna 23 knappt hade spelat några matcher på ett par månader.  Lyckligtvis var det få av dessa som startade för Sverige och flera lämnade bänken då endast några minuter återstod och matchen var avgjord. Sverige har c:a 5 – 6 spelare som i dagens läge kan hävda sig på denna nivå: jag tänker i första hand på Loman, Forsberg, Karlsson, Kalling-Smith och till och från Johansson och Nordmark. Det glädjande med matchen var klunghalvan Mattias Nilsson, 23-åringen från långt nere i franska seriesystemet, som gjorde bra ifrån sig i flera avseenden; bra passningsspel, bra höga sparkar, bra målsparkar och bra i öppet spel inkl. ett försök. Han stod för 23 poäng och är nog här för att stanna trots att vi har flera bra spelare i den positionen. Han spelade bra ihop med fenomenet Tim J., 37 åring med en viss rondör som förvånade för femtielfte gången med en fin, varierad match som uthalv. Theo K. , Casper F. och Axel K.-S. var också i bra form och det räckte för att ro segern i hamn. Jag tyckte lite synd om de Chavaille, 21-årig ytter från Frankrike, som aldrig fick chansen att visa vad han går för framåt. Han visade upp ett bra försvar emellertid.

Jag nämner inga namn när det gäller de mindre imponerande spelarna.  Tre klungaspelare var långt ifrån internationell klass, av dessa spelade en från start. Det finns ingen idrottslig förklaring till varför de fick plats i truppen. Hos andra var det uppenbart att de inte hade spelat mycket på sistone. Förbundskaptenen lär titta på alla streamade matcher i Sverige. Jag föreslår att han tittar en gång till för att försöka hitta några nya namn och rensar bort ett halvt dussin från nuvarande uppsättningen.

Som sagt, många positiva saker mot Tjeckien. Sanningens ögonblick kommer dock nästa vecka då Sverige möter Schweiz på bortaplan. Motståndarna ligger nu på 28:e plats i rangordningen och körde över Sverige fullständigt då de möttes för ett år sedan. In med förstärkningar, tack!

Publik i Stockholm 1250, stor omsättning på mat och dryck, hyfsad vinst som helhet, bra gjort Stockholms rugbyförbund!

Page 1 of 26

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén