Bra avslutning på säsongen
Vi får gratulera Tävlingskommittén att de lyckats ro i hamn samtliga mästerskap med heder i behåll, något som få länder i Europa lyckats med. På finaler är det alltid vinnare och förlorare men när man läser igenom hemsidorna verkar alla vara nöjda med utfall. Kanske för att det egentligen inte fanns några överraskningar. En eloge till Exiles som stod emot en klart förbättrad insats från Troján i herrfinalen och tog sitt nionde SM-guld i rad. Troján hyllades för sin insats att ta ett första SM-silver någonsin. Mindre betoning att Exiles till sist vann 44 – 10 över två matcher. De bildades under samma period som Troján men har under tiden tagit 17 SM-titlar och figurerat i 20 SM-finaler i följd sedan 2001. Endast Enköping kan matcha dessa siffror,
Exiles är i princip ett klubblag men i år har klubbtillhörighet varit ett tänjbart begrepp. Jag tror att Troján hade 8 egna spelare i sin startuppställning och 7 av Enköpings 8 försök i damfinalerna gjordes av inlånade landslagsspelare. Vänersborg hade två damspelare som tog 7-manna guld för Troján och 15-manna guld för Enköping. Även de tre andra damsemifinalisterna var kombilag. På herrsidan hade Hammarby och Enköping i stort egna lag.
Nåväl, vem bryr sig? När etablerade klubbar återvänder nästa år (?) får vi hoppas att alla i stort sett återgår till sina ursprungliga baser. Om Exiles går till final nästa år och får där möta Övriga Sverige blir de nog inte så glada!
På damsidan blev det en mycket bättre final denna vecka. Enköping var dock rätt överlägsna och ledde 24 – 0 i halvtid. En 6:e titel för Enköping som förhoppningsvis kan bygga på egna resurser till nästa år. Jag beklagar att jag överskattade Göteborgs marginal i första final. Uppsala/Berserkers lär ha gjort bra ifrån sig i båda finalerna, även om det var Göteborg som erövrade bronset.
Hammarby började bra mot Enköping om herrarnas bronsmatch, de har en rad talangfulla spelare. Men det var Enköpings tyngd som till sist kunde nöta ut dem och leda till 24-0 i vardera halvleken.
Så till herrfinalen. Den som trodde att Troján skulle nöja sig med en hedersam förlust hade fel. De pressade hårt de första minuterna och hade lätt kunnat ta tillbaka hälften av Exiles försprång. Men det blev till sist ingenting och spelet utjämnades. Exiles började pressa med de hade inte alls samma dominans i klungan som veckan innan. Exiles hade nog ett litet övertag i klungan men ett mycket bättre organiserat Troján och ett slarvigt Exiles gav Troján mycket mera boll vid inkasten. Trojáns kedja fick tillfälle att gå till anfall men Exiles försvår var omutligt. Det blev mycket spel mitt på plan men efter 20” kunde Exlles driva bollen mot mållinjen och flankern Terry (Vaa Iuta Patau) gjorde inget misstag. Uscha gör inte heller misstag, det blev 7 – 0 och en aggregerad ledning på 30 – 3. Ytterligare ett hårt pass där båda lagen hade sina chanser men det blev Exiles som fick ett litet övertag och Terry tog sin chans att notera sitt andra försök. Uscha 2 poäng till och i halvtid stod det 37 – 3 till Exiles och en avgörande ledning. Men Troján gav sig inte; än en gång satsade de hårt och efter 60” fick de sin belöning efter 140” då lagkaptenen Sebastian Nockmar stod för Trojáns första försök. 14 – 7 till Exiles men närmare än så kom man inte. Terry missade chansen till ett hattrick då han sprang runt för att lägga bollen under stolparna men mot slutet var det Exiles som tog befälet. Klungan drev över linjen efter 70” och som vanligt var det Beso som lade bollen.
Kanske säsongens bästa match där Sveriges klart bästa lag möttes.
Jag väljer inte ut några spelare denna vecka. Alla är värda gratulationer efter en kort men krävande säsong.
Proffsig uppsättning domare med Rami och två uppkopplade assisterande. Mitt önskemål om offsidebevakning lyhördes.