Kaos 2018 hos Rugby Europe, business as usual. För att repetera alla turer kring diverse kvalificeringar. Först RWC 2019: tidigare var det två kontinentala lag som skulle kvalificera sig till Japan. Men för att länderna tillhörande Tier 1, som dominerar World Rugby, skall slippa kvalificera sig för RWC är hela 12 av 20 deltagande lag klara i förväg. Löjligt, men allt för att hindra att en Tier 2 nation slår en av de stora i kvalet och tar deras plats i Japan. Men Georgien kom med bland de 12 bästa förra gången och blev redan klara. Då blir tvåan i Europa direkt kvalificerad medan trean måste spela en kvalmatch mot det bästa laget från de lägre serierna. Men då försvinner en plats för övriga världen, vilket innebär att Tonga försvinner. Och det vill WR inte ha. Då införs diskret en extra kvalomgång där Tonga får spela mot trean/lägre serierna. Och förlorare där får spela ytterligare en kvalomgång mot andra aspirantländer. Hänger Ni med?

 

Nu börjar det bli komplicerat. Georgien vinner REC 2018 och inför sista omgången behöver Spanien slå Belgien för att passera Rumänien och ta den åtråvärda andra platsen och får direkt tillträde till Japan. En lätt match ansåg de flesta. Men matchens domare var rumän och RE vägrade ändra på utnämningen trots flera klagomål från Spanien. Och kanske med all rätt. Domaren gjorde en bedrövlig insats med ett otal straffar mot Spanien och till sist vann Belgien knappt. Rumänien således till Japan. De spanska spelarna gick till anfall mot domaren som fick eskorteras från planen och Spanien krävde omspel med neutral domare. Sedan blev det beskyllningar i alla tänkbara riktningar om obehöriga spelare under säsongen. Till sist ingrep WR och utsåg en fristående juristkommission (Frasse var med på ett hörn). Dessa kom fram till att matchresultatet skulle stå sig men att Belgien, Spanien och Rumänien mycket riktigt hade ställt upp med obehöriga spelare. Dessa fick alla poängavdrag och när röken hade skingrats var det Ryssland som kom tvåa och Tyskland trea. Ryssland, som haft sin sämsta säsong på länge, gick nu till Japan, medan Tyskland p g a interna tvister hade förlorat samtliga matcher med i snitt 70 poäng. Tyskland fick således möta Portugal som var Trophymästarna. Tyskland hade hemmaplan och plötsligt dök upp alla Heidelberg-spelare som hade vägrat spela hela säsongen. De vann med ett nödrop, 16 – 13, fast många ansåg att Portugal var klart bättre. Tyskland går nu vidare till nästa omgång hemma-borta mot Tonga.

När det gäller Europeiska Mästerskapet blev det efter alla poängavdrag Rumänien som kom sist och får nu spela mot Portugal för en plats på högsta nivå 2019. Stackars Portugal på bortaplan även denna gång. Tveksamt om Portugal kan vinna den matchen och då blir Mästerskapsnivå oförändrad nästa år:

Georgien, Ryssland, Tyskland, Belgien, Spanien och Rumänien

 

På Trophynivån har vi sett en successiv försämring av de östeuropeiska lagen och en viss förstärkning av Västeuropa. Ukraina hade åkt ur året innan och i år är det Moldova som hamnar på Conference 1 efter fem förluster. Conference N 1 vanns som bekant av Litauen och Conference S 1 av Malta. Dessa spelade om en plats på Trophy-nivå och Litauen vann 81 – 10.

Trophy-nivån 2019 blir således:

Portugal, Nederländerna, Schweiz, Polen och Litauen.

Sverige stannar kvar på Conference N 1, och yo-yo-landet Luxemburg flyttas upp, vilket ger:

Moldova, Ukraina, Sverige, Ungern och Luxemburg.

Sverige har kapacitet att vinna denna grupp, men då krävs en helt annan satsning. En avslutande storseger i maj mot ett splittrat Lettland döljer inte det faktum att Sverige borde förstärkas med ett tiotal spelare.

 

Damerna kom på tredje plats i helgen i sjumanna på Trophy-nivå. SRF´s sekreterare Pasi tyckte att det var en bra prestation, men det är ju hans uppgift att se på svenska insatser på ett positivt sätt. Jag har inga sådana skyldigheter och kan uttrycka mig mera balanserat. Jag har redan på Exiles´ hemsida uttryckt en viss besvikelse. Sverige såg mycket bra ut mot relativt svagt motstånd där de lätt kunde springa ifrån. Mot snabbare och skickligare lag kom de av sig. Det krävs mer än att skeppa ut bollen långsamt till yttern 20 meter bakom fördelslinjen för att slå Nederländerna och Ukraina. Lite mera fantasi om ett par veckor, tack.

 

Intresset riktar sig nu mot herrarna som gjorde en mer än godkänd insats på GP för några veckor sedan. Laguppställningen är:

 

Ian Gowland – Exiles 37

Dustin Eaton – Exiles 32

Neill Erasmus – Exiles 29

Sean Burke – Exiles 29

Rikard Nunstedt – Trojan 20

Björn Aloander – Trojan 19

Jesper Andersson – Trojan 21

Robin Fransson – Enköping 27

Jono Edwards – Göteborg 31

Fredrik Enstad – Södertälje 26

Alfred Nordgren – Malmö/England 21

Philip Murphy – Landsdowne 24

 

Jag antar att Matt Mitchell inte hämtat sig från sin handskada och jag hade gärna sett reserven Tobias Borg med i laget. Jag vet att han av arbetsskäl haft svårt att komma till alla träningspass men han är fortfarande Sveriges snabbaste spelare. Lagkaptenen Ian fyller 38 på lördag men han är fortfarande mycket snabb och har god speluppfattning och i övrigt har vi en blandning av unga och rutinerade. Att tre spelare numera kommer från Troján avspeglar att Vänersborg inte har ett herrlag i år.

HSBC-serien är nu avslutad men säsongens stora mål är naturligtvis VM i San Francisco om några veckor. På första GP-omgången var det flera länder som ställde upp med B-lag och vi får hoppas att samma gäller även denna gång. Om somliga gör detta till en förberedelse inför VM blir det en tuff helg för svenskarna.