Det är 9 månader sedan jag senast skrev min blogg, som en avslutning på förra säsongen. Men nu har jag återupptaget den med en sjumanna rapport i veckan och dagens kommentar om inledningen till herrarnas slutspel. Anledningen till luckan har inte varit avtagande intresse utan snarare andra åtaganden. De senaste åren har jag skrivit två böcker på 500 sidor vardera, den ena på svenska och den andra på mitt modersmål, engelska. Den första boken handlar om ”Arbetspsykologisk testning”, ett specialistområde från mina akademiska år och den andra ”A memoir of 50 years of Stockholm Exiles RFC”, där jag varit med från början 1963. Psykologiboken har getts ut i tre upplagor, senast 2014, och är nu slutsåld efter 7 000 exemplar. Jag började som förströelse läsa om utvecklingen de senaste tio åren och till min häpnad upptäckte jag att mycket radikala förändringar hade skett inom testbranschen. Boken skulle vara mitt vetenskapliga testamente och det kändes tråkigt att den redan nu höll på att bli förlegad. Jag bestämde mig således för att uppdatera den en sista gång i förhoppningen om att mitt namn skulle leva kvar ett litet tag till. Sedan årsskiftet har jag skrivit 25 000 ord och texten är nu över 200 000 ord. Jag har fortfarande en del kvar, men jag börjar skönja slutet, förhoppningsvis före årsskiftet.
Min bok om Exiles första 50 år gavs ut 2017 med en försening på fyra år och har i stort tagit slut. Nu är vi redan framme vid 60 års jubileum i år och jag har även här bestämt mig för att uppdatera boken, men denna gång lagom till jubileet, utan tidsfördröjning. Jag har knappt börjat detta arbete men har god hjälp av mina utförliga blogganteckningar under uppdateringsperioden och räknar med att det kan gå fort.
Jag fyller 84 år i december och hoppas naturligtvis att krafterna räcker till. Under alla omständigheter blir det här mitt sista år som rugbybloggare, till glädje för somliga och kanske till saknad hos andra.
Tillbaka till dagens ämne. Göteborgs försvinnande innebär att fem lag slås om SM-titeln: Pingvin, Exiles, Enköping, Spartacus och Lugi. Nu i helgen tar Exiles emot Lugi medan Enköping får ta sig ned till Pingvin i Trelleborg. Hittills vet vi hur lagen fungerade i den preliminära SM-omgången samt hur de presterade i förra veckans sjumanna. Exiles vann samtliga fyra matcher i denna tidiga omgång, även om det var jämna matcher mot Enköping. De var emellertid betydligt starkare på sjumanna där de dominerade turneringen. Lugi har tre bra landslagsspelare i sin trupp och de började den tidigare omgången med vinster mot Pingvin och Malmö. En andra seger mot Malmö innebar att de vann den Södra gruppen. På sjumanna spelade de under sin förväntade nivå och till sist slutade sjua i rangordningen. Exiles har ett par skador från sjumanna men borde vara alldeles för starka för Lugi i denna första SM-omgång.
Pingvin förlorade sina första två matcher i den tidiga omgången med rätt svaga lag. De samlade sig dock och vann sina två avslutade matcher för att passera Malmö och ta en andra plats efter Lugi. Det lag som Pingvin skickade upp till sjumanna saknade flera nyckelspelare och det verkar som om de var nöjda med en sjätte placering. Enköping i den tidiga omgången förlorade två gånger mot Exiles och dessutom en mot Troján. De ställde dock upp med sitt starkaste lag på sjumanna och tog bronsplatsen.
Det är en ovanlig situation där de två lagen möts i början på slutspelet där Pingvin vunnit två matcher av fyra och Enköping bara en av fyra. Allt hänger på om Pingvin får ihop ett lag som närmar sig förra årets nivå. Om inte kan det mycket väl hända att Enköping tar en meriterande bortaseger.
Min första blogg på länge om sjumanna publicerades i Hästens rugby fans i måndags. Eftersom ingen annan i svensk rugby, självfallet inte SRF, orkar skriva en rad om turneringen har den som vanligt väckt viss uppmärksamhet med 35 likes och 29 kommentarer. Tyvärr är kommentarerna helt ointressanta, mest från icke-närvarande förståsigpåare med patetiska käpphästar. Knappt ett positivt ord om spelet. Anna-Lena Swartz noterade på annat håll att damfinalen var den bästa match hon hade sett mellan svenska lag och ingen nämnde att Exiles, som vann sina fem matcher med i snitt 6 – 1 i försök, spelade nog på en högre nivå än man tidigare sett i ett SM. Nej, här var det fel att läktaren inte hade ett tak och att arrangörerna inte hade kollat att SRF hade medaljer och pokaler med sig. Man tar sig för pannan!