I avvaktan på det allt senare beskedet om laguppställningar inför Superallsvenskan kan det vara värt att kåsera mera allmänt om rugbysverige. Jag fick viss kritik av Pingvinsanhängare förra veckan för att jag envisades med att påpeka hur många georgier de hade på plan och vilken viktig roll de spelade. Nåväl, de hade 7 av sina 23 i truppen, 4 startande och tre på bänken. Jag hävdade att alla 7 var på plan i andra halvlek mot Enköping då Pingvin dominerade. När jag kollar noggrant tror jag att jag hade fel, det var aldrig fler än 5-6 på plan, jag vet inte ens om nr 23 Meshvelashvili var närvarande. Och jag vet inte när kratsaren Mergalitadze gick av planen, det framgår inte av Matchförloppet som inte fördes på ett tillförlitligt sätt. Det som dock inte kan förnekas är att nästan varje gång Pingvin gick till anfall i andra halvlek var det en georgier som var bollbärare.

Jag vet inte om skribenterna vill göra gällande att jag är rasist. Låt mig därför påpeka följande: Jag känner inte så många av våra georgier men den allmänna uppfattningen hos mig och alla andra i Exiles är att dessa är en fin grupp av unga män. De arbetar hårt, är pålitliga, plikttrogna, vänliga, och ställer alltid upp när hjälp behövs. Vi är med andra ord väldigt stolta över att ha dem i Exiles och hoppas, familjemänniskor som de är, att de stannar och bygger upp ett nytt liv i Sverige, som jag och många andra Exiles har gjort under de senaste 60 åren. Vi är inte bekanta på samma sätt med Pingvins georgier men det finns ingen som helst anledning att tro att de är annorlunda funtade. Svensk rugby har fått en värdefull injektion, både mänskligt och sportsligt.

Alla som följer svensk rugby vet att vi är halvvägs genom SM-serier, att tre lag är inom ett par poäng av varandra och att ett lag, Troján är akterseglat. Det kan tyckas märkligt att Troján i den stora segern i maj mot Tjeckien hade 10 spelare i den svenska 23-mannatruppen. Och 7 av dem var på plan mot Exiles i lördags. Kanske någonting för dem som tar ut landslaget att tänka på. Att Troján bara fått ut 2 poäng ur serien mot c:a 20 för de tre andra är visserligen sant. Men att titta på hur många försök som har gjorts under de sex första omgångerna får vi en delvis annorlunda bild:

Totalt:  Pingvin        23  – 20

              Exiles.         26 –  20

             Enköping    19 – 14

             Troján         17 – 31      

Exiles har ju flest försök för, främst tack vara 11 mot Troján förra veckan; Pingvin har också rätt många för, huvudsakligen mot Troján, men båda två har släppt in över tre försök per match. Enköping har bara gjort två fler försök än Troján  men de är klart bäst när det gäller insläppta försök, med ett försök per match mindre än de två huvudkonkurrenterna. Tar vi Troján ur bilden får vi följande:

            Enköping   13 – 11

            Exiles.        12 – 12

Pingvin.     12 –  14

Mycket jämnt som synes och allt tyder på att det blir kamp in i kaklet.

Sent på fredag kväll fixk vi äntligen Superallsvenskans fyra laguppställningar. Troján som möter Pingvin hemma i Norrköping har fått ytterligare försvagningar. Jonas Zengler, Trojáns bäste forward, fick bicepsfästet avslutat mot Exiles och har nog gjort sitt för denna säsong. Mycket olyckligt för honom och för klubben. Även Christopher Sidgwick är borta, vilket inte lämnar mycket kvar vid inkasten. Troján har dock fortfarande fyra landslagsmän i backarna och de vållade rätt mycket problem för Exiles förra veckan. Pingvin har en stark klunga med fyra bra georgier och fyra bra svenskar fast Erik Sjöberg som pelare tyder på vissa bekymmer. Deras backar är inte så imponerande och Troján kan bjuda på en match i en halvlek. Därefter är det nog risk att Pingvin drar ifrån.

Enköping, som tar emot Exiles inför utlovade regnstormar har fått stuva om en del i klungan och kan få svårigheter mot Exiles uppsättning vid klungorna.. Enköping har sitt vanliga anfall medan Exiles har ett par förstärkningar i kedjan. Det blir nog en spännande match  som förhoppningsvis inte störs alltför mycket av det dåliga vädret.