It looked to be a pretty awful rugby year in Sweden as Summer approached but it´s turned out pretty well after all. There weren´t many teams involved whch meant on average longer trips to make and yet I think every single game was played which has never happened before. Well done to a number of smaller clubs who despite heavy early defeats gritted their teeth and set off on the road to fulfil their fixtures.
Div. 1
In Div. 1 Erikslund did well to win the division for the first time. They linked up with Enköping and Attila and took a couple of players back from Exiles to build a much more solid base although their longest away trips were 15 km to Stockholm while main contenders Kalmar Södra ended up with three 400 km trips. They shaped up pretty well in the first half of the final, although Erikslund pulled away in the second half. A fairer deal must be found for Kalmar Södra next year, they´re showing a lot of enthusiasm.
Erikslund play at what they call TRC (Täby Rugby Center) which is in fact an open field with changing rooms. It would be nice if Täby showed their appreciation of Erikslund´s success by providing a bit of infrastructure. Some stands would give us a chance to have a seat instead of standing along the touchline.
I expected a playoff between Hammarby and Erikslund for Allsvenskan next year but that doesn´t seem to be on the cards. Erikslund could well win that match but neither team is strong enough at that level for the moment so let´s have a good Div. 1 again next year.
Ladies
Perhaps an unexpected final for the Ladies. Exiles unchallenged in a very thin season were seen as being stronger than Göteborg who after a long period of domination yielded to Old Father Time 4 or 5 years ago. But, low and behold one last hurrah from a rather mature Göteborg team who showed they still knew what they were doing and proved a class better than a very disappointing Exiles who never seemed to get out of second gear. Skåne Ladies had no problem dispatching Enköping and, with 8 Pingvin players in the squad, will now play the final in Trelleborg. Those of us who´re not happy about seeing a district side in the final will be hoping that Göteborg can dig deep once more, but I fear that this may be a bridge too far.
Men
And so, after many twists and turns, we come to the Men´s final. Troján and Exiles are probably the two best teams but they cannot deny that Enköping and Pingvin were breathing fiercely down their necks.
Troján had of course stunned Exiles 10 days ago by pipping them for victory in the Northern Group while sending Enköping to third place. This gave them the easier semi at home and they as expected saw off Göteborg comfortably. The visitors played not badly, however, and caught Troján unawares for their two tries.
The showdown was of course the other first meeting between North and South and it proved a much tougher one. The three top teams in the North had been battling against each other week in week out, more or less sharing the honours, while Pingvin strolled through the Southern group averaging over 50 points a game and not even having to face Göteborg.
Exiles were far stronger and faster in the first half and Pingvin found it difficult to cope. Early skirmishes had given them a 6 – 0 lead but thereafter they attacked by kicking aimlessly upfield, presenting no challenge to the Exiles´ line. Exiles scored a pushover try but Pingvin took their one scoring chance when Exiles attacked on their own line made a mess of it and the Pingvin fullback nipped in at the corner. Exiles had had the better of the first half, but it was still only 11 – 13 at the break. The intensity of the game was apparent from an early stage and it was unfortunate that stand-off James Campbell was off the field after 10” with a dislocated shoulder after trying to tackle the hard-running Theo Karlsson. This split up the Georgian center pairing and was a loss for the home team.
In the second half, Pingvin adapted to the pace of the game and came close to scoring after a 5-metre lineout. The two Georgian centres both made breaks but sustained crushing tackles from Matt Mitchell and Sean Burke. Then the Exiles big lads started finding holes in the Pingvin defense, Sean was up to take a final scoring pass and Pingvin had shot their bolt. But that still didn´t prevent Exiles` backs passing aimlessly in their own 22 with a couple of minutes to go and only a 7 point lead. This sort of stupidlty cost Exiles victory in the North and could lose them the Championship if it continues. Pingvin´s chairman and coach were kind enough to say that Exiles were the better team but it was a close-run thing. There is no doubt that Pingvin played far better in this match than previously in the season and apparently several players were sorry that they hadn´t had a chance to attain that level earlier. Quite a few from Pingvin sustained injuries during the game and it will be interesting to see how they fare when they make the longish trip to Gothenburg while carrying the burden of failing to make the final.
Dagens final (från lördagens program)
Nu har vi nått fram till dagens final mellan Exiles och Trojan, trots många turer kanske de två bästa lagen i serien. Men de kan inte förneka att de pressats hårt av Enköping och Pingvin.
Troján grundades 1956 och Exiles 1963, vilket numera gör dem till två av de äldsta klubbarna i Sverige. Troján har haft ett rätt så stabilt lag som spelat på den högsta eller näst högsta nivån. De har emellertid aldrig nått höjderna och har fortfarande inte vunnit en Mästerskapstitel för herrar. De låg utanför den högsta serien så sent som för två år sedan men gjorde en stark comeback förra året genom att ta sig till finalen och lyfta en silvermedalj. I år har de vunnit Norra gruppen för första gången efter att ha slagit Exiles 36 – 18 i sista seriematchen men lottningar som gjorts för många månader sedan gav Exiles fördelen av hemmaplan i finalen. Normalt spelas förstås finalen hemma-borta men Covid har inneburit en minskning i antalet spelade matcher i år.
Under årens lopp har Exiles haft en mera framgångsrik utveckling fast det tog många år innan de regelbundet kunde hävda sig på högsta nivån. De vann SM en gång vardera på 60-, 70- och 80-talen men de spelade rätt ofta i andra serien. De nådde högsta serien på 80-talet och är sedan dess den enda klubb som aldrig nedflyttats. 70- och 80 talen dominerades av Enköping som tog 11 titlar i rad och 15 av 16, medan Pingvin hade sin glanstid på 90-talet; de vann 10 titlar i rad 1991-2000.
Sedan sekelskiftet kan det dock hävdas att Exiles dominerat svensk rugby på herrsidan. De har spelat i varje final sedan 2001 och har vunnit 14 (Enköping 4, Vänersborg 1 och Pingvin 1 har vunnit de andra). Pingvin nådde finalen varje år från 2015 – 2019 men förlorade till Exiles varenda gång. De stod över 2020 på grund av Covid och ersattes av Troján efter en knapp seger över Enköping i en enda semifinal. Men Exiles visade det sig vara för starka då de vann finalerna 23 – 3 och 21 – 7.
Och nu har vi finalen för 2021 där Exiles siktar på att vinna 10 titlar i rad, sammanlagt 18 och 2 bakom ledande Enköping. Lika ivriga blir dock Troján som väntat sedan 50-talet på sitt första Mästerskap. Exiles hade en tuff match i sin semi då de slog Pingvin borta 18 – 11, medan Troján hade en lättare resa då de slog Göteborg 55 – 10.
Glädjande nog ser båda lagen att ställa upp med sina i stort sett starkaste lag. Samtidigt som lagen presenterats har en utvidgad trupp om 30 spelare presenterats inför två landskamper de närmaste veckorna. Troján har inte mindre än 10 spelare med i den truppen medan Exiles har tre. Exiles har dock totalt 14 spelare i dagens trupp om 23 som spelat för Sverige och det är möjligt att några tackat nej till landslagsspel. Under alla omständigheter är det två starka lag som möts i dag. I serien vann Exiles 16 – 3 på hemmaplan medan Troján slog som sagt ett något försvagat Exiles´ lag med 36 – 18, exakt det antal poäng som krävdes för att passera dem i serien. Hur Exiles hanterade sitt lag den dagen skall vi förbigå i tystnad.
Exiles spelade 1964 sin första match någonsin mot Troján. Jag gjorde två försök och Exiles vann med närmare 20 poäng. Sedan dess har lagen möts ett 80-tal gånger och Exiles har vunnit det övervägande flertalet. En intressant iakttagelse är att Troján under alla dessa år aldrig vunnit i Stockholm. En seger i dag blir första gången på närmare 60 år. Men Troján har nu sitt starkaste lag någonsin och historiken är ovidkommande.
Det blir en rad spännande dueller inom dagens match; här är några godbitar:
- De två mycket starka första leden möts en gång till efter två jämna kamper
- De två bästa Nr 8 i Sverige, Sami Paulsson och Theo Karlsson, ställs än en gång mot varandra
- De två bästa klunghalvorna i Sverige, Philip Axelsson och Matt Mitchell möts för första gången i år
- De två bästa målsparkarna i Sverige, Axel Spens-Cossin och Ucha Mchedishvili kämpar om viktiga målskördar
- De två bästa kedjorna skall stångas mot varandra
Vem vinner i dag? Båda lagen är hårt taggade och kommer att göra allt för att ta hem segern. Exiles har möjligtvis en liten fördel av att ha hemmaplan och en klart bättre bänk. De har en stark drivkraft att följa Enköping och Pingvin och vinna tio titlar i rad. Troján är däremot starkt motiverade att slutföra den eviga längtan på en mästerskapstitel efter 66 år av strävanden.
Klockan 17 vet vi vilka som jublar och vilka som gråter. Under tiden ser vi fram emot en jämn och spännande match.