Avslutning på 7-mannasäsongen. Var står vi nu internationellt?
Vårt seriespel och SM-finalerna skadades av att inte minst herrarna ordnade träningsläger för 7-manna samtidigt som seriespel pågick. Åtminstone ett par viktiga matcher avgjordes av att nyckelspelare var borta. Helt oacceptabel säsongsplanering. SM-finalerna var inte så tokiga ändå trots att flera spelare var borta.
Herrlandslaget hade åkt ur Championship 2025 och fick tävla på Trophynivå. Tränaren fick gå och ersattes av 15-mannatränaren Alexander Laybourne, utan någon offentlig debatt som jag sett. Han passade på att ta in en rad yngre spelare, flera från utlandet. Dessutom fanns inga klungaspelare i truppen, ett halt vansinnigt tilltag. I första omgången kom Sverige på 5:e plats, men det gick lite bättre i andra omgången. Vi gick till semifinal, dvs minst 4:e plats och mötte där Rumänien. Jag tyckte vi hade ett övertag i den matchen och ledde 7 – 5 då de sista sekunderna rann iväg. Då fick vi en straffspark, det hade då räckt med en klunga och att sparka ut bollen för att gå till final med fortfarande en chans att flyttas upp till Championship. I stället slog vi straffspark misslyckades totalt med vårt inkast och gav Rumänien chansen att gå till anfall och vinna på övertid. Nu är det de som flyttas upp tillsammans med Schweiz medan vi får fortsätta att kämpa mot nedflyttade Polen och Litauen, inga dåliga motståndare. Dags för en ny specialisttränare och några av våra 18 – 20-åringar, verksamma i Sverige och minst lika bra som de som hämtades från utlandet.
Jag tycker att seniordamerna klarade sig bättre i år. Vi hade nog i närheten av vårt bästa lag men standarden har höjts över lag. I första omgången hamnade vi på platserna 9 – 12. Där fick vi stryk 20 – 0 av Danmark, som blivit mycket bättre, men slog Turkiet med 15 – 10 när de hade ett gult kort. 11:e plats således medan Danmark kom på 9:e plats efter att dessutom ha slagit GB. Andra omgången blev det en bättre insats, men fortfarande tre förluster i gruppspelet och platserna 9 – 12. Förlusterna hade dock kommit mot tre av de bättre lagen. Sista dagen kämpade Sverige bra. De slog Tjeckien 12 – 10 och Danmark 7 – 5, vilket gav Sverige en 9:e plats. Sammanlagt kom de på delad 10:e plats med Danmark men våra vänner hade en klart bättre poängskillnad och får stanna kvar på högsta nivå medan Sverige åker ur, men med heder i behåll. Jag tror Sverige har mera att ge, de tacklar modigt, har 3 – 4 tjejer som kan springa, men det krävs diverse tekniska förbättringar, t ex ett passningsspel som inte slutar 25 m. bakom anfallslinjen. Vet inte heller varför Anna-Lena Swartz inte är huvudansvarig som tränare.
Vi avslutar med ungdomarna, som gjort bra ifrån sig. Huvuddelarna av P18 kommer från Exiles, men det finns många andra duktiga spelare runt om i landet. Även här har standarden höjts enormt. På denna nivå spelas en enda omgång. Sverige började bra med 19 – 0 mot Kroatien, men stötte på patrull mot ett förvånansvärt starkt Monaco. De samlade sig och vann till sist 19 – 17 mot Luxemburg som också hade höjt sin nivå avsevärt. Sverige kom således tvåa i gruppen efter Monaco och mötte i semifinalen den oväntade segraren i andra gruppen, Lettland, medan Monaco mötte Israel. Lettland och Monaco visade sig vara för starka, de möttes i finalen, båda uppflyttade, och Lettland fortsatte sitt segertåg med en klar vinst. Sverige hade 0 – 0 i halvtid mot israel om tredje plats, men matchen sköts upp i 90” pga dåligt väder. Sverige samlade sig aldrig efteråt och Israel tog bronset med 17 – 0.
Kanske något av en besvikelse för Sverige, men de spelade bra genomgående och hade en utmärkt ny tränare, Joss Linney med stöd av Ian Gowland. Med stöd av nya U16 serien i Sverige är det dags att leta reda på nya löften som kan utvecklas mot nästa åldersnivå 2027.
Till sist, tjejernas U18. Det började mindre bra då Sverige slarvade bort en ledning mot Schweiz och förlorade 17 – 24. Därefter blev det två övertygade segrar mot Portugal 20 – 5 och Andorra 25 – 0. Det blev tvåa i gruppspelet efter Schweiz och i semi mötte de det klart bästa laget, Ukraina, segraren i andra gruppen. Där gjorde Sverige en fantastisk insats; de gjorde två försök, tacklade otroligt, och ledde 12 – 10. Sista spelet påbörjades, Ukraina anföll frenetiskt och lyckades ta sig över mållinjen för att avsluta matchen. Sverige var således sekunder från att gå till final och flyttas upp till Championshipnivå. Ukraina vann mycket riktigt finalen mot Schweiz, medan Sverige slog Ungern lätt 24 – 7 i matchen om 3:e plats. Den bästa prestationen av alla våra 7-mannalag, med Anna-Lena Swartz som coach!
Mitt förslag inför framtiden: gör Joss Linney till ansvarig för herrarna senior och U18 och Anna-Lena som ansvarig för motsvarande lagen på damsidan. Låt de plocka ihop de assistenter de behöver, det finns många framgångsrika 7-mannaspelare fortfarande verksamma i Sverige. Se till att de bästa tonåringarna tas med i seniorlagen så tidigt som möjligt, det vimlade av 17-19 åringar på årets seniorturneringar. Och se till att schemaläggningen sker i samråd med tävlingskommittén och klubbarna!