Först var det Spartacus som drog sig ur Superallsvenskan och verkar ha upphört som seniorklubb. Enköping spelade sedan mot Pingvin och förlorade med 56 – 0; sedan spelade Pingvin mot Exiles och förlorade 45 – 0. Nu skulle Enköping ta emot Exiles med en förväntad förlust på 80 – 90 poäng. Men i onsdags meddelade Enköping att de inte kunde få ihop ett lag utan att riskera deras välfärd. Enköping har enligt spelarlistan 39 spelare; 13 av dessa tillhör andra klubbar, 13 är 18 – 20 år och 13 är 21 – 42 år. I praktiken har de bara 26 spelare tillgängliga av vilka hälften är mycket unga. I matchen mot Pingvin var det uppenbart att många av de yngre spelarna inte hade kraft nog att stå emot ett fullvuxet lag. Därför är det nu ingen överraskning att de plötsligt kastar in handduken. Formellt har de lämnat w.o. och bör genast lämna den högsta serien, vilket innebär att Pingvin och Exiles får slås om SM-titeln. Enköping vill inte lämna serien, utan vill spela matchen senare. Exiles har ingenting emot detta, men faktum är att Enköping redan förlorat stort mot Pingvin som i sin tur har förlorat stort mot Exiles. En riktig match mellan Exiles A och Enköping i dagens läge skulle ge ett utfall på närmare 100 – 0 och en stor risk för allvarliga skador. Till och med mot Pingvin i sin enda match hittills fick de gå över till ”uncontested scrums” till följd av skador. Jag skulle avråda från att av prestigeskäl förlänga lidandet. Försök att ordna några vänskapsmatcher i år och, om allt går bra, kom igen till näst högsta nivån 2026. Efter att ha sett alla relevanta matcher hittills i år är min bedömning att Uppsala, Erikslund och Exiles B är alla för tillfället klart bättre än Enköping. Enköping bör spela vänskapsmatcher mot dessa för att se var de verkligen står. Hur man i övrigt skall lösa seriesystemet i år överlämnar jag åt andra att lösa.
Så till lördagens match, Exiles B vs Uppsala. För ett par veckor sedan sprang Uppsala ifrån ett något försvagat Exiles med 52 -12. Förra veckan hade Exiles B skärpt sig och vann 8 – 7 i en rysare mot Erikslund. Nu var det dags att se om Exiles kunde hävda sig på hemmaplan mot suveräna Uppsala. Ett viktigt år för Uppsala, som fyller 60 år. Klubben bildades 1965 av Dr Tony de Belder från Exiles som flyttade till Uppsala som forskare. De hade en stor fest för tio år sedan då Tony hyllades för sin insats, men han har tyvärr sedan dess lämnat oss. Grattis till den 60:e, Uppsala!
Exiles gjorde allt för att få ihop ett bra lag i dag, dock utan att slussa in en massa A-lagsspelare. Inga var med som hade börjat mot Enköping förra veckan och endast en hämtades från bänken. De hade emellertid en mycket stark klunga som utklassade Uppsala i de fasta klungorna och hade också ett övertag vid inkasten. Uppsala utsattes för ett hårt tryck i första halvlek, enligt mina beräkningar spelade de i Exiles halvlek i c:a 4 minuter. Men de gjorde tre försök under den perioden, samtliga från 50 m. håll. Uppsala har ett mycket farligt anfall, inte minst genom lagkaptenen James Oakley som inom loppet av tre allsvenska matcher har stått för tio försök. Exiles ledde 19 – 7 fram till 2 minuter före pausen men den tiden räckte för Oakley att sprinta iväg två gånger.
I andra halvlek var det Exiles som dominerade igen och noterade ett par försök till för ledning 29 – 19. Men Uppsala kom igen och Oakley sprang än en gång från mittlinjen för att göra sin hattrick. Exiles gjorde sitt sista försök då en 60-åring sprang 30 m. längs ena sidlinjen, bollen fördes ut till andra sidan och lillebror, 56 år, avslutade anfallet. Båda har begärt att vara anonyma. Jag vet inte snittåldern hos Exiles B, men den måste ha varit en bra bit över 30. Bland spelarna kan nämnas f.d. landslagskaptenen Ian Gowland, nästan lika snabb som tidigare, med åldern klassificerad, och kaptenen Mac Jelec Dozo som i likhet med Ian har 14 SM-guld. En tuff och spännande match som ger hopp inför framtiden.
De två återstående matchresultaten tog nästan 48 timmar att reportera och var något bristfälliga. Attila lånade 5 spelare av Exiles men fick stryk 26 – 21 av Hammarby. Som belöning fick Exiles en bruten fotled och ett brutet näsben. Två personer gjorde samtliga 7 försök enligt matchrapporten, 3 från Erik Lilliehöök för Attila och 4 från Curtis de Backer för Hammarby.
Erikslund verkar ha haft en bra resa upp till Umeå där de vann 31 – 15 mot IKSU. Även här var det enligt uppgift endast två försöksgörare; 3 av ”5” för IKSU och 4 av Erik Svanberg för Erikslund.
På damsidan verkar det som om Wexiö inte klarade av den långa resan till Vänersborg och Enköping gjorde närmare 100 poäng mot Uppsala/Berserkers. På hemmaplan var Exiles för starka för Göteborg. Ett trevligt inslag var att Exiles hade donerat ett vandringspris, ”Ullis-pokalen”, för att hedra f.d. landslagskaptenen Ullis Anderson Hall, numera över 50 år, som spelat rugby i årtionden, bl.a. för Uppsala, Exiles och Göteborg. Ett föredöme i alla avseenden. Pokalens tillhörighet skall avgöras i matcher mellan dessa tre svenska klubbar. Efter lördagens match stannar den således i Stockholm.