Nu var det dags för den efterlängtade avslutande omgången i SM-serien då placeringarna etta – tvåa – trea skulle klarna, vilket i sin tur skulle avgöra semifinalerna samt vem som skulle få fördelen av hemmaplan för andra finalmatchen.

Allsvenskan började bra med sex jämna matcher på tre omgångar och alla möjligheter öppna inför slutspelet. Men det började finnas antydningar om att vissa av de fyra lagen hade varierande djup i spelarstyrkan och att det skulle ge utslag inför slutspelet. Exiles hade dessförinnan vunnit SM för Sjumanna och flera av deras mest erfarna spelare hade fått ta ledigt inför Allsvenskan.

Allt detta började klarna i fjärde omgången då Exiles, som tidigt fått ett slarvigt oavgjort mot Hammarby, ställde upp med ett betydligt bättre lag mot Hammarby som fattades spelare och en stark bänk. Det blev 61 – 8 till Exiles medan obesegrade Troján förlorade knappt till Enköping. Jag skrev redan då att jag tvivlade på om Hammarby skulle göra comeback mot Enköping och mycket riktigt ställde de upp med ett par tre reserver och avsaknad av flera nyckelspelare. Utfallet blev 53 – 6 till Enköping. Samtidigt tog Exiles emot Troján som led av både skador och sjukdom och knappt kunde få 15 man på plan på slutet. Exiles körde över dem i andra halvlek och vann 53 – 14.

Och nu kom vi till helgens omgång. Jag börjar med den bedrövliga matchen. Så snart jag såg Hammarbys laguppställning insåg jag att säsongen var avslutad. De hade 16 man angivna inkl. deras styrelseordförande som hade slutat spela för flera år sedan och dessutom visade det sig att av de återstående 15 en hade lånats från Exiles. De slutade med 12 – 13 spelare och förlorade 77 – 0.

Den andra matchen hade två lag som ställde upp för att vinna serien. Exiles hade tidigare vunnit en konstig match där Enköping ett tag ledde 19 – 5, men nu var Exiles betydligt starkare. Ställde man spelare mot spelare var Exiles i många avseenden bättre, men glappet blev mycket markant när man jämförde bänkarna. Enköping hade mest ungdomar, Exiles mest landslagsspelare. Exiles började bra och såg ut som om de skulle köra över hemmalaget. Men Enköping höll emot arbetade sig uppåt och kom inom räckhåll för att slå in två straffsparkar. Trycket blev dock för hårt till sist och Exiles noterades för tre mål och två straffsparkar och ledning 27 – 6 i halvtid.

Efter pausen kom Enköping tillbaka men spelet förhöll sig till mittfältet. Sedan fick Exiles en lång serie straffsparkar emot sig som utifrån ställningar nära mållinjen gav tre  försök och 17 poäng till motståndarna.. Ett av försöken på längre håll där Robin plockade upp bollen då någon höll på att få ett gult kort och sprang ohotad 60 m. Nu stod det 27 – 23 till Exiles med 15 minuter kvar. Då upptäckte Enköping att de inte hade några pelare kvar; de begärde och fick ”uncontested scrums” för resten av matchen. De hade gått snabbt bakåt from första klungan och var helt slutkörda. Men de hade angett 8 reserver, vilket förutsätter att de har minst 6 spelare som skall ingå i första ledet. Inte livsavgörande, men de fick en liten fördel under dessa 15 minuter. Lyckligtvis var de aldrig i närheten av att gå upp i ledningen och det var Exiles som lade till 13 poäng mot slutet för att ge slutresultatet 40 – 23.

Jag tycker att Imran som domare skötte matchen bra. Inte för många straffar och överläggningar samt ett spel som flöt.

Enköping har en bra uppsättning yngre spelare men det var nog veteranen Tim J. som var farligast i anfall.

Sean Burke var som vanligt outstanding i flera avseenden: anfall, tackling, inkasten, nedplockning från utsparkar. Men man of the match måste vara Exiles georgiske uthalv Ushangi M. som gjorde den mycket ovanliga bragden att göra poäng på samtliga fyra sätt, dvs försök, dropgoal, målspark, straffspark. Han sprang 80 m. för att göra försök, slog in två dropgoals (en med höger och en med vänster fot), fyra målsparkar och två straffsparkar; 8 sparkar av 8 möjliga, flera från sidlinjerna. En otrolig prestation!

Nu är det dags för semifinalerna: Exiles vann serien och spelar hemma mot fyran Hammarby. Troján kom tvåa och spelar hemma mot trean Enköping.

Jag vågar påstå att Exiles slår Hammarby och spelar andra finalen i Stockholm om tre veckor. Det blir den 20:e finalen i rad för Exiles. Vilka de spelar emot i finalerna vet jag inte. Semifinalen i Norrköping nästa vecka kan bli en rätt spännande affär.