Jag såg att Pasi, förbundets sekreterare, hade antytt att mina skriverier bestod av ”Faktafel, sakfel och felbedömningar”. Jag såg framemot att läsa hans synpunkter och kanske rentav rätta till mina fel. Det visade sig dock att Pasis inlägg bestod endast av dessa fyra ord. Svårt att bygga upp ett försvarstal på grundval av denna penetrerande analys.

Nåväl, jag har inget otalt med Pasi, jag tycker att han och de flesta andra i styrelsen gör ett bra jobb, även om det tycks vara omöjligt att förmå den aktuella landslags-ledningen att berätta vad de håller på med.

Jag ser lite antydningar om skadeglädje att jag kunde ha så totalt fel om det svenska landslagets styrka och jag befarar att de två segrarna mot två länder i sönderfall (Lettland och Moldavien) kan anses legitimera vår landslagsstyrning.

Begrunda dock följande:

På deras officiella hemsidan skriver Moldovas Rugbyförbund (som tydligen skiljer sig från den aktuella ledningen) följande:

”Moldaviska landslaget inledde med en förödmjukande förlust på 80 – 6 mot Sverige i Conference 1 N.

Utan en riktig förberedelse eller ett riktigt urval, med spelare i 50-års åldern och spelare som inte längre spelar rugby utan arbetar utomlands, har den aktuella ledningen för Moldavisk rugby uppnått sitt mål att ”i huvudsak delta” och har nu hamnat på 48:e plats i rangordningen.

Matchen visar den aktuella moldoviska rugbyledningens sanna ansikte.

Efter det att U18 kom sist i Europas 7-manna och efter denna förödmjukelse för landslaget uppmanar vi förbundets aktuella ledning att avgå.”

Vad jag förstår utsåg regeringen en ny ordförande, en f.d. spelare, varpå alla de etablerade spelarna vägrade ställa upp för landslaget. Att döma av ovanstående inlägg var situationen ännu värre än man anade, det var ett riktigt bottenskrap som ställde upp mot Sverige. Någon statistik från matchen:

M. gick bakåt i varje klunga men S. lyckades vinna en enda klunga mot insättningen.

Efter 30” ledde Sverige 9 – 1 i straffar. Dessa sparkades mot sidlinjen och togs ohotade av främst Anders N. och Sami. Bollen ut till kedjan som 9 gånger tappade bollen, passade fel eller förlorade bollen vid tacklingar. Gult kort till M. klungaspelare och då kunde S. trycka in två försök. Det tredje kom också efter anfall i klungan. 17 – 3 efter en halvtimme. De 10 återstående minuterna till halvtid kunde M. med hjälp av tre straffar gå till anfall. Detta bestod av att överviktiga forwards upprepade gånger sprang rakt in i den svenska försvarsmuren. 17 – 3 i pausen.

Två försök till S. på några minuter in i andra halvlek, men då hade M. en ny anfallsperiod som gav en straffspark. Efter 58” fortfarande endast 31 – 6, men efter 56” låg fyra M. spelare på marken och det var uppenbart att loppet var kört. Under 17” (58” – 75”) gjorde S. sju försök och 49 poäng. M. samlade sig de sista fem minuterna med samma anfall som tidigare och samma utfall.

Andra halvlek: få straffar (3 – 5), få inkast, få klungor, 4 till fel hos S. kedja

Totalt: straffar 12 – 9; inkast – alla egna 11 (Anders 5, Sami 5, Arthur M. 1) inga (?) mot inkasten; klunga – en mot insättningen, 13 fel i S. kedja

Allmänt: tveksamt om M. nådde allsvensk nivå. Närvarande Exiles spelare ansåg att de var minst 100 poäng bättre och det kan vara en riktig bedömning.

Svensk klunga gjorde bra ifrån sig, men mot enbart symboliskt motstånd. Jonas Grillfors kastade in bra och Sami var överallt, framåt och bakåt.

S. ihopplockade backar hade en alldeles för hög felfrekvens. Så länge det var något motstånd uträttade de ingenting. Axel Kalling Smith kanske den som var mest lovande. Fredrik Enstad borde ha spelat klunghalv från start, såg Ni hur han skapade de två sista försöken?

Sveriges bästa lag hade petat ut minst hälften av de 15 som startade.

Jag såg på nytt Ukraina – Luxemburg. En helt annan nivå än S. – M.

L. spelade jämnt i klunga och inkast men kunde till sist inte stå emot de tuffa U. forwards som utgjorde sina främsta anfallsvapen. L.s kedja var också bra, med lite tur hade de fått ett par försök till.

Antagligen blir S. i stort oförändrat inför Luxemburg. Jag är inte helt säker på att ett sådant svenskt lag kan slå L. på bortaplan.